VD

Kaj-Gustaf Bergh är verkställande direktör för Föreningen Konstsamfundet.

K-G Bergh om läget i KSF Media

– Det var ett strategiskt misstag att satsa på gemensamt material i alla våra tidningar. Nu rättar vi till det.

Det säger KSF Medias styrelseordförande Kaj-Gustaf Bergh i en intervju om läget i den förlusttyngda koncernen.

 

Det är många som har åsikter om hur saker och ting sköts i KSF Media. Journalisterna på Hufvudstadsbladet och Östnyland tågade i måndags ut i protest mot de nedskärningar som den nygamla ledningen aviserat. Svenska Yle har hela veckan debatterat situationen i den finlandssvenska medievärlden med särskilt fokus på KSF Media. Också i sociala medier går debattens vågor höga. Kritiken mot ledningen är inte nådig.

 

Mot den bakgrunden ger styrelseordförande Kaj-Gustaf Bergh nu sin syn på saken. Utan omsvep medger han att den reform av innehållsproduktionen som gjordes i början av 2015 var ett misstag. Reformen innebar att mängden gemensamt material ökade markant i koncernens tidningar Hufvudstadsbladet, Västra Nyland och den nya tidningen Östnyland.

 

– Lösningen blev inte lyckad för papperstidningarna. Digitalt gjordes inte samma misstag men sammantaget kan man säga att det som introducerades i början av 2015 inte har fungerat. Och det trots att endast tio procent av de 40 årsverken som avslutades under 2014 var journalister.

 

”Vad var det vi sa” är en kommentar som Bergh har hört oräkneliga gånger men han skakar den av sig:

 

– Det är alltid lätt att vara efterklok. När vi fattade besluten befann vi oss i en situation där vi måste dra ner på kostnaderna och helst också öka intäkterna. Och det som kostade mest var innehållsproduktionen. Den var i en klass för sig, också jämfört med andra mediehus, både finska och svenska.

 

– Vi måste alltså bli effektivare, det visste vi, men i stället för att skära ner rakt av valde vi att samarbeta om innehållet. Strävan var att bli effektivare och på det sättet spara. Samtidigt hoppades vi att läsarna skulle bli glada över att lokaltidningarna blev tjockare med ett tillskott av HBL:s material. Men det gick inte så, det vet vi nu. De vill ha renodlat lokalt innehåll.

 

Vems idé var det upprinnligen, den operativa ledningens eller styrelsens?

 

– Det var ett gemensamt beslut, som brukligt i dylika sammanhang. Fram till 2013 var KSF Medias kassa varje år något större vid slutet av året än vid årets början. Men 2013 bröts trenden. Postens distributionsmonopol gjorde att vissa kostnader skenade iväg. Finlands dåliga ekonomi påverkade våra annonsörer och även våra prenumeranter. Allt fler som prenumererat på både HBL och en lokaltidning gav upp HBL. YLE:s mycket lyckade expansion in i de digitala kanalerna gav läsarna ett starkt alternativ både lokalt och internationellt. Vi måste göra något.

 

Bergh backar tillbaka till 2006 när han blev vd för Föreningen Konstsamfundet. Det var då embryot till KSF Media uppstod.

 

– Jag visste att de tidningar som Konstsamfundet ägde kontinuerligt var i behov av ekonomiskt stöd, ibland mera, ibland mindre. Jag hade ju varit styrelsemedlem sedan 2004 och tagit del av besluten.

 

Vid den tidpunkten ägde Konstsamfundet Hufvudstadsbladet, Borgåbladet och Östra Nyland men bara en liten del av Västra Nyland. Därtill ägde Konstsamfundet Österbottningen i Karleby och en tredjedel av Nya Åland.

 

– Östis var den enda av tidningarna som ekonomiskt verkade klara sig. Sämst gick ÖB och därefter HBL som trots en betydande avkastning från sin egendom ständigt var i behov av ytterligare pengar. Alla dessa tidningar levde sitt eget liv utan någon koordinering eller gemensamma funktioner.

 

Det förvånade Bergh med tanke på att alla tidningarna hade samma funktioner: försäljning av prenumerationer och annonser, produktion av innehåll, tryckning och distribution.

 

– Det var uppenbart att vissa av tidningarnas funktioner kunde skötas gemensamt. Frågan var bara hur vi skulle göra det utan att skada respektive tidnings identitet och varumärke.

 

Det var nu som KSF Media föddes. Allt utom innehållsproduktionen skulle koordineras under en gemensam hatt. I den omstrukturering som följde såldes ÖB till Harry Schaumans stiftelse i Österbotten. I stället köpte Konstsamfundet upp Västra Nyland.

 

– De flesta ägare i Västra Nyland önskade kliva av, framtiden i branschen såg mörk ut och intresset för att skjuta till kapital var inte stor.

 

Bergh kastar ett öga på sina anteckningar: ”Jämsides med tankarna om en koordinering växte det nya köpcentret Forum fram med en sammanslagning av kvarterets ägande till ett gemensamt kommanditbolag. Denna sammanslagning möjliggjorde en omstrukturering av HBL till två bolag, ett som ägde fastigheten och ett som ägde den övriga verksamheten. Nu kunde fastigheten införlivas i det nya kommanditbolaget, vilket per år skulle tillföra cirka 250 000 euro utöver den tidigare hyresinkomsten. ”

 

– Vi slapp betala skatt på hyresintäkterna….Och det visade sig att konstruktionen fungerade. Med det årliga stödet från Konstsamfundet medräknat var KSF Medias kassa varje år något större vid slutet av året än vid årets början. I det här skedet köpte vi även Loviisan Sanomat och Hangötidningen.

 

Men så kom då 2013 och tappet. Ett omfattande strategiarbete inleddes för att utreda hur man kunde få in mera pengar. I samma veva, i februari 2014, blev Barbro Teir vd och ansvarig utgivare. Tidigare vd:n Henrik Johansson fick gå medan HBL:s chefredaktör Jens Berg blev utvecklingsdirektör och Susanna Ilmoni innehållsdirekör.

 

 

– Så gott som hela personalen var involverad i framtidsverkstäderna. Många såg möjligheter inom det digitala men för att utveckla det behövdes extra pengar. Ägaren sköt till 1,5 miljoner euro utöver det årliga understödet. Satsningarna skulle lanseras i slutet av 2015 och början av 2016.

 

I klartext handlar det om appen HBL 365, Faktappen och den nya sajten som alla lanserades i början av det här året. Utvecklingsgänget har också experimenterat med bland annat en lokal stadsapp som nu ligger på is.

 

Bolaget gör en förlust på sju miljoner euro. Är det utvecklingsarbetet som fått kostnaderna att skena iväg?

 

– Nej, vi gjorde en separat budget för utvecklingsarbetet. Den operativa förlusten utan utvecklingskostnaderna var dryga fem miljoner. Det är en ökning med ett par miljoner.

 

KSF Media har också anlitat ett antal konsultbyråer och många undrar nu om det är till dem miljonerna har gått?

 

– Nej, de utgifterna ingår i utvecklingsbudgeten på 1,5 miljoner.

 

Nu skriver vi maj 2016 och samarbetsförhandlingar har inletts om 63 årsverken. Vi vet att det blir ett slut på utbytet av gemensamma artiklar. Lokaltidningarna i öst och väst ska återfå sin lokala prägel men väntas utkomma endast två dagar i veckan i stället för nuvarande fem. Tryckeriet läggs ner, på sikt. Allt detta är tänkt att träda i kraft vid årsskiftet, lite beroende på vad som händer under samarbetsförhandlingarna.

 

– Som alltid är det enklare att efteråt se vad som borde ha gjorts. Både i öst och väst behövs en lokal papperstidning. Trots att det finns lika mycket lokalt innehåll som tidigare i tidningarna har det gemensamma materialet grumlat prägeln av lokaltidning. Nu ändrar vi på det. Hur ofta en lokal tidning utan nationellt och internationellt innehåll ska utkomma kan man naturligtivs ha olika åsikter om. Vanligt är en gång per vecka.

 

HBL:s status som rikstidningen på svenska i Finland har också förändrats i och med att samma innehåll återfinns i två andra tryckta tidningar. Nu ska den statusen återtas.

 

– För det svenska i Finland är det viktigt att det finns en sjudagars tidning på svenska, både digitalt och som papperstidning. Det är denna roll som är den naturliga för HBL.

 

Vad säger du till dem som tycker att folk på verkstadsgolvet nu får sota för ledningens misstag?

 

– Att göra strategiska fel brukar kosta, så också denna gång. Men att inte våga erkänna sina misstag, utan framhärda för att försöka bevisa att man har rätt, är ännu värre. Det är då det blir riktigt dyrt. Vi tar nu ansvar, också för kostnaderna genom att höja det årliga understödet från 3 till 5 miljoner euro. Och vi lägger om kursen.


HBL 15.5.2016 / Lena Skogberg


Morgondagens tidning

Tidningens roll förändras för att samhället förändras. Från att vara en åsiktsledare går tidningen mot rollen av en moderator.

Alla är vi idag innehållsproducenter. Det du skriver kan för en ringa kostnad snabbt nås och läsas av dina vänner, släkt ja vem som helst om du så tillåter. Det kommer att finnas duktiga journalister vilka lever på att producera innehåll samt glada amatörer.

I denna värld blir tidningens roll att garantera trovärdighet och att fungera som moderator. Innehållsproduktionen flyttas stegvis ut ur tidningshusen.


Det nya museet och Forum i medvind, KSF Media bantar strukturen

Bekymmer men också glädjeämnen i vd Kaj-Gustaf Berghs vardag

I dag är jag glad över att projektet med Amos Andersons nya konstmuseum i Glaspalatset och under Glaspalatsets torg fortskrider helt enligt planerna, berättar Konstsamfundets vd Kaj-Gustaf Bergh.

Museiprojektet förverkligas i nära samarbete med Helsingfors stad. Enligt planerna består nybygget huvudsakligen av utrymmen under Glaspalatsets torg. Glaspalatset, som är en skyddad byggnad, bevaras intakt med fortsatt restaurang- och affärsverksamhet. Bio Rex inklusive dess aula ansluts till museet.

Efter att alla tillstånd beviljats för projektet har planeringen av bygget tagit fart.

– Det har varit en mycket lyckad process, där samarbetet med stadens tjänstemän och politiker fungerat till belåtenhet, säger han.

Planerings- och byggarbetena uppskattas ta fyra år. Det nya museet i Glaspalatset kan stå färdigt år 2017.

– Vi hoppas kunna öppna dörrarna till Finlands 100-års jubileum, men det är inget absolut krav. Det viktiga är att allt är färdigt och att vi har något extravagant att placera på en utställningsyta över 2000 kvadratmeter.

Trots att Konstsamfundet förfogar över en ansenlig mängd konstverk, förslår dessa inte på långt när att fylla det nya museets behov.

– I ekonomiskt kärva tider är kulturen viktig, jag ser att vi har en uppgift att kunna erbjuda människorna upplevelser av det slag som konsten står för, säger Bergh.

Forums renovering klar i slutet av oktober

Ett annat av Kaj Gustaf Berghs glädjeämnen är affärskomplexet Forum. Renoveringen som inleddes 2010 slutförs nu i oktober och en återinvigning av den nedersta vången sker i slutet av månaden.

Jag kan med tillfredsställelse konstatera att tidtabellen hållit och att kostnadsnivån är sådan som den ska vara, säger han med nöjd min.

Nysatsningen på 60 miljoner har gjorts för att bekräfta Forums konkurrenskraft inom mode och samvaro. Affärslokalerna har blivit fler och kvadratmeterutrymmet ökat med upp till 8000 kvadratmeter. Restaurangvärlden nere i bottenvåningen har flyttat upp.

Forum täcker ett helt kvarter mellan Mannerheimvägen, Simonsgatan, Georgsgatan och Kalevagatan och som omfattar 35 modebutiker, 30 restauranger, 20 specialbutiker samt 30 övriga butiker såsom gåvo-, livsmedels-, inrednings- och fritidsbutiker och tjänster. Expansionen neråt, uppåt och åt sidorna ökar affärslokalerna med 8 000 m².

Björn Teir tackar för sig efter sju år

I dagarna har Björn Teir som i sju år varit VD för Forum Capita som Forums ansvariga bolagsman utnämnts till direktör för Stockmanns affärenheter Real Estate.

Han lämnar Forum med gott mod efter genomförd förnyelse.

– Mina 7 år i Forum har varit lärorika, givande och händelserika. Hela bolagskonstruktionen har förnyats och konsoliderats i en fastighetskapitalfond, förvaltningen har utvecklats och moderniserats, köpcentret har genomgått den största enskilda förnyelsen sedan det färdigställdes 1985 och kvarterets kontorslokaler har fått en mer framträdande roll i affärsverksamheten, berättar Björn Teir.

Dagens Forum fyller de internationella kraven på ett affärskvarter, CBD (Central Business District). Gränsen går vid Georgsgatan och från Brunnsgatan till Mikaelsgatan.

– Det har varit en glädje att få arbeta med duktiga och hängivna människor och investerare som värdesätter fastighetsförvaltning och -utveckling med det långsiktiga perspektivet, sammanfattar Teir.

KSF Media satsar på slimmad struktur

Efter avslutade samarbetsförhandlingar kommer 48 årsverken inom KSM Media att försvinna, av dessa är 30 inom innehållsproduktionen medan sälj och marknadsföring mister 14 årsverken. Inom administrationen och vikariat ska 4 årsverken bort.

Omorganiseringen och den nya strukturen träder i kraft från 2015.

KSF Medias VD Barbro Teir har konstaterat att kostnadsstrukturen inte går att täcka med intäkter från papperstidningarna, det vill säga prenumerationsintäkter och annonsintäkter. När försäljningen dessutom fortsätter minska så måste man skära i kostnaderna. Samtidigt fortsätter utvecklandet av nya produkter och tjänster, framförallt digitalt.

Enligt den nya strukturen kommer koncernens tidningar att bestå av gemensamt material och lokala unika nyheter. Samordningen syftar till att minska på dubbelarbetet.

För Kaj-Gustaf Bergh som ägarens VD har utvecklingen inom mediasektorn ingett bekymmer. Konstsamfundet är en av de få tidningsägare som skjutit till medel till sina tidningar. Och det kommer man att fortsätta med, men det finns en gräns. Att de innebär en minskas personalstyrka smärtar men någon annan utväg ser han inte.

– Å ena sidan har vi kunnat gå in och täcka en del av förlusten men det är ohållbart i längden att driva en förlustbringande verksamhet, säger han. Realiteterna kommer i mot och vi måste anpassa tidningsutgivningen till det som är möjligt. Och satsa på en digital utveckling, förklarar han.

Bergh tror att den nya strukturen med ökat samarbete mellan koncernens tidningar är en bra lösning och hoppas att samarbetet ska trygga KSM Medias tidningsutgivning.


Digitala medier nya utmaningar för KSF Media

Konstsamfundets VD Kaj-Gustaf Bergh tror på de digitala medierna där konsumenten själv bestämmer vad den vill läsa. Det här innebär utmaningar för papperstidningen. I debatten om de finlandssvenska fonderna förekommer en okunskap om "fondernas" uppgift som leder till missförstånd, säger han.

Konstsamfundet har en tydlig struktur

- Fonderna framställs som en allmän finlandssvensk egendom. Konstsamfundets stadgar ger inget utrymme för en sådan tolkning. Vi är en förening och det är entydigt att det är Konstsamfundet 12 medlemmar och fem styrelsemedlemmar som fattar besluten, säger Bergh.

Ingen utomstående part har position att ta ställning till hur Konstsamfundet förvaltar sin egendom eller fördelar sina understöd, förtydligar han.

Bergh tillägger ännu att Konstsamfundet inte är någon allmän institution. Men man är ändå mån om transparens då det gäller balansräkning, bokslut och beviljade stipendier.


Kimitoöns kommun gynnas av kulturmecenatens testamente

Konstsamfundet har tillfört Kimitoön 2,3 miljoner euro

I Kimitoöns kommun i Åbolands skärgård finns ett eget konstmuseum, där ordnas årligen en jazzfestival, där finns välskött Natura 2000-skog och där finns Finlands största äppelodlingar. Som garant för kulturutbudet och andra viktiga aktiviteter står Föreningen Konstsamfundet, Finlands tredje största bidragsgivare till konst och kultur.

Affärsmannen och konstmecenaten Amos Anderson grundade Konstsamfundet år 1940 och utsåg i sitt testamente föreningen till sin enda arvinge. Föreningen fick också ansvaret för skötseln av Söderlångviks gård på Kimitoön. Konstsamfundet är en central aktör på ön, där föreningen ansvarar för museet, understöder kulturen och innehar stora skogsområden.


Minoriteten bör vara en föregångare

Michel Ekman kritiserar Konstsamfundets agerande i sin insändare (HBL 12.9).

När jag växte upp var tillgången till information enkel för samhället att kontrollera. Tv och radio kontrollerades av staten. Tidningarna skrev huvudsakligen det som de styrande önskade. Ville en tjänsteproducent eller en tillverkare av en produkt nå ut med information om sin tjänst eller produkt var annonsering i en tidning så gott som det enda alternativet.

Man betalade snällt sin radio- och tv-licens och prenumererade på en eller flera tidningar. Diskussionen i samhället fördes via dessa medier och de som kontrollerade medierna kontrollerade diskussionen.

I dag är allt annorlunda. Denna förändring har skett snabbt och hastigheten ökar.


Kan kulturen vara lönsam?

Kvalitativ underhållning och konstnärligt skapande inom litteratur, konst, musik, scenkonst, film, formgivning och arkitektur, kan det löna sig?

Lönsam ur vems synvinkel – samhällets, individens, utövarens, producentens, sponsorers?

Att vara kulturell och att stöda kulturen lönar sig. Ingen har någonsin fått negativ publicitet av att stöda kultur. Stöder man den konstnärliga kulturen blir man populär och stöder man den socialvetenskapliga blir man populär inom den grupp som man talar för.

Däremot krävs det enormt mod för att satsa på det okonventionella, och gå mot den allmänna smaken. Och det är inget som man blir populär för.

Människan mår bra av kultur. Bara därför lönar det sig att satsa på kultur. För Konstsamfundet är satsning på kultur en väsentlig del av vår verksamhet. Det är samhället som har de stora resurserna, men även andra röster behövs.

Intressant nog tycks stater som styrs av en ideologi, ett parti och en person ofta satsa mycket på kultur. Själv växte jag upp under en tid då kulturen förhöll sig mycket positiv till enpartidiktaturer med liten frihet för individen. Östeuropa, Kina och arabländerna var populära, liksom en diktator i Kuba. Har alltid undrat över vad det är som tilltalar i dylika regimer för kulturarbetare som själva får leva i länder där det råder yttrandefrihet, tryckfrihet och rätt att komma samman.

Det finns alltid de krafter som vill att samhället och politikerna skall styra allt. Dessa krafter talar ofta om transparens, genomsynlighet och att små kretsar ej skall få bestämma. Min uppväxttid och även dagens värld talar för att det är viktigt med alternativ. Institutioner som Konstsamfundet behövs. Allt skall ej styras av staten. Speciellt ej kulturen – det är farligt.


Öppenheten viktig för allmännyttiga institutioner

Konstsamfundets VD Kaj-Gustaf Bergh:

Verksamhet som strävar efter samhällets och medborgarnas förtroende bör vara möjligast öppen. Åtnjuter en institution skattefrihet pga. sin allmännyttiga verksamhet är det inte oskäligt att denna verksamhet kan och bör granskas av samhället. Förverkligas inte syftet och är utdelningen obetydlig kan skattefriheten fråntas.

Det finns ett otal institutioner som inte åtnjuter skattefrihet och för vilka detta inte är en viktig fråga. Föreningar, stiftelser m.fl. är perfekta institutioner för ett otal verksamheter. Därför är det viktigt att verksamhet organiserad på detta vis och eventuell skattefrihet behandlas som två helt separata frågor.


Årsmagasinet Konstsam

Med anledningen av att det förflutit 70 år sedan doktor Amos Anderson grundade Föreningen Konstsamfundet har föreningen givit ut sitt första årsmagsin. Genom årets och kommande årsmagasin vill föreningen berätta för den som det intresserar om Konstsamfundet och fjolårets verksamhet.

Konstsamfundet utgör en liten del av det stora maskineri som jobbar för ett tvåspråkigt Finland. Den stora finansiären är naturligtvis samhället. Lika viktigt är den stora mängd frivilligt arbete som görs för att bibehålla Finland som ett tvåspråkigt land. Jag brukar säga, att samhället bekostar traktorn, det frivilliga arbetet är bränslet och Konstsamfundet bidrar med olja för att hjälpa det hela att fungera ännu bättre.

Genom att donera sin förmögenhet till Konstsamfundet, skapade doktor Amos Anderson grunden för den förmögenhet som idag uppgår till 500 miljoner euro. Tack vare skicklig och tursam förvaltning i snart 50 år, är det möjligt för Konstsamfundet att förverkliga sitt allmännyttiga uppdrag så som det stipuleras i föreningens stadgar. Trots mycket svåra ekonomiska betingelser, kunde Konstsamfundet även i fjol bidra till det svenska i Finland med en betydande summa.

Utan framgångsrik förvaltning finns inget att dela ut. Utan svenskan i Finland finns ingen motivering att förvalta.

Vi önskar att vårt magasin skall erbjuda positiva stunder för positiva tankar för ett tvåspråkigt Finland.

Konstsam


Konstsamfundets tidningar går ihop i ett enda bolag

Styrelserna i KSF Media, Västra Nylands tidningar, Hufvudstadsbladet och Östra Nylands tidningar förordar ett arrangemang där alla fyra företag slås ihop till ett.

I praktiken genomförs sammanslagningen så, att KSF Media köper verksamheten av de tre andra bolagen, varefter deras verksamhet upphör.

Detta är en del av den strategiprocess som inleddes i slutet av fjolåret. Det är den operativa ledningen som föreslagit åtgärden.