Digitala medier nya utmaningar för KSF Media

Konstsamfundets VD Kaj-Gustaf Bergh tror på de digitala medierna där konsumenten själv bestämmer vad den vill läsa. Det här innebär utmaningar för papperstidningen. I debatten om de finlandssvenska fonderna förekommer en okunskap om "fondernas" uppgift som leder till missförstånd, säger han.

Konstsamfundet har en tydlig struktur

- Fonderna framställs som en allmän finlandssvensk egendom. Konstsamfundets stadgar ger inget utrymme för en sådan tolkning. Vi är en förening och det är entydigt att det är Konstsamfundet 12 medlemmar och fem styrelsemedlemmar som fattar besluten, säger Bergh.

Ingen utomstående part har position att ta ställning till hur Konstsamfundet förvaltar sin egendom eller fördelar sina understöd, förtydligar han.

Bergh tillägger ännu att Konstsamfundet inte är någon allmän institution. Men man är ändå mån om transparens då det gäller balansräkning, bokslut och beviljade stipendier.

Museiprojektet den största enskilda satsningen

Konstsamfundets beslut att låta utvidga Amos Andersons museum under Glaspalatset vid Mannerheimvägen i Helsingfors är det största allmännyttiga projektet i föreningens historia.

- Det är ett projekt helt i enlighet med föreningens ändamål, som är att upprätthålla ett konstmuseum i Helsingfors och ett i Söderlångvik gård i Dragsfjärd, preciserar Bergh.

De övriga uppgifterna är att med stipendier stöda finlandssvensk kultur; musik, litteratur, publicistik, bildkonst och teater. Men också att stöda också yrkesutbildningen, det svenska språkets ställning och informationsspridningen på svenska.

Bergh hoppas på en byggstart för det nya museet 2015 men säger att allt beror på den planändring som Helsingfors stad ska godkänna innan bygget kan påbörjas.

Strategiskt viktigt med en VD som ansvarig utgivare

Medierna spelar en viktig roll i Konstsamfundets verksamhet. Amos Anderson övertog det förlag som gav ut Hufvudstadsbladet och Dagens Press redan 1920. Han var verkställande direktör för Hufvudstadsbladet 1921–1936, och samtidigt ansvarig utgivare och huvudredaktör. Formellt kvarstod han som chefredaktör till 1945.

I dag äger Konstsamfundet mediebolaget KSF Media, som utger tidningarna Hufvudstadsbladet, Borgåbladet, Västra Nyland, Östra Nyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen.

- Ett stort strategiskt beslut var att anställa en gemensam VD och ansvarig utgivare för alla tidningar inom koncernen. Det ger en möjlighet att hålla styr på ekonomin i en ansträngd mediesituation, motiverar Bergh.

Barbro Teir är från och med början av mars koncernens nya VD och ansvariga utgivare.

Papperstidningen inför stora utmaningar

Hela mediesektorn genomgår en förändring då det digitala allt mer tar över, annonsintäkterna blivit allt färre och distributionskostnaderna för papperstidningen stigit i höjden.

- Affärskonceptet håller på att föråldras. Den digitala revolutionen är en utmaning för exkatedra generationen som vant sig vid att allt serveras färdigt uppifrån. Pappersindustrin har smärtsamt gått igenom detta och nu är det papperstidningens tur, säger han med bekymmersam min.

Det är inte bara HBL och KSF Medias övriga tidningar som kämpar med lönsamhet och digitala utmaningar. Samma gör stora Helsingin Sanomat och andra dagstidningar

- Man har av gammal vana prenumererat på en papperstidning där man kanske läser 50 procent av innehållet. Konceptet fungerar inte längre. Konsumenterna vill själva bestämma vad de vill läsa och hur. Dagens unga generation vet vad de vill ha och är också beredda att betala för det. Då måste vi förnya våra medier så att de tjänar de behov som finns.

Utvecklingen från gamla tidningsstrukturer och läsvanor till tidning på data och pekplatta är ingen lätt ekvation.

Tillfredsställer en medborgarjournalistiken de kräsna konsumenterna? Vilken är journalistkåren roll i det snabba nyhetsflödet? Sådana är medierevolutionens obesvarade frågor.