K-G Bergh om läget i KSF Media

– Det var ett strategiskt misstag att satsa på gemensamt material i alla våra tidningar. Nu rättar vi till det.

Det säger KSF Medias styrelseordförande Kaj-Gustaf Bergh i en intervju om läget i den förlusttyngda koncernen.

 

Det är många som har åsikter om hur saker och ting sköts i KSF Media. Journalisterna på Hufvudstadsbladet och Östnyland tågade i måndags ut i protest mot de nedskärningar som den nygamla ledningen aviserat. Svenska Yle har hela veckan debatterat situationen i den finlandssvenska medievärlden med särskilt fokus på KSF Media. Också i sociala medier går debattens vågor höga. Kritiken mot ledningen är inte nådig.

 

Mot den bakgrunden ger styrelseordförande Kaj-Gustaf Bergh nu sin syn på saken. Utan omsvep medger han att den reform av innehållsproduktionen som gjordes i början av 2015 var ett misstag. Reformen innebar att mängden gemensamt material ökade markant i koncernens tidningar Hufvudstadsbladet, Västra Nyland och den nya tidningen Östnyland.

 

– Lösningen blev inte lyckad för papperstidningarna. Digitalt gjordes inte samma misstag men sammantaget kan man säga att det som introducerades i början av 2015 inte har fungerat. Och det trots att endast tio procent av de 40 årsverken som avslutades under 2014 var journalister.

 

”Vad var det vi sa” är en kommentar som Bergh har hört oräkneliga gånger men han skakar den av sig:

 

– Det är alltid lätt att vara efterklok. När vi fattade besluten befann vi oss i en situation där vi måste dra ner på kostnaderna och helst också öka intäkterna. Och det som kostade mest var innehållsproduktionen. Den var i en klass för sig, också jämfört med andra mediehus, både finska och svenska.

 

– Vi måste alltså bli effektivare, det visste vi, men i stället för att skära ner rakt av valde vi att samarbeta om innehållet. Strävan var att bli effektivare och på det sättet spara. Samtidigt hoppades vi att läsarna skulle bli glada över att lokaltidningarna blev tjockare med ett tillskott av HBL:s material. Men det gick inte så, det vet vi nu. De vill ha renodlat lokalt innehåll.

 

Vems idé var det upprinnligen, den operativa ledningens eller styrelsens?

 

– Det var ett gemensamt beslut, som brukligt i dylika sammanhang. Fram till 2013 var KSF Medias kassa varje år något större vid slutet av året än vid årets början. Men 2013 bröts trenden. Postens distributionsmonopol gjorde att vissa kostnader skenade iväg. Finlands dåliga ekonomi påverkade våra annonsörer och även våra prenumeranter. Allt fler som prenumererat på både HBL och en lokaltidning gav upp HBL. YLE:s mycket lyckade expansion in i de digitala kanalerna gav läsarna ett starkt alternativ både lokalt och internationellt. Vi måste göra något.

 

Bergh backar tillbaka till 2006 när han blev vd för Föreningen Konstsamfundet. Det var då embryot till KSF Media uppstod.

 

– Jag visste att de tidningar som Konstsamfundet ägde kontinuerligt var i behov av ekonomiskt stöd, ibland mera, ibland mindre. Jag hade ju varit styrelsemedlem sedan 2004 och tagit del av besluten.

 

Vid den tidpunkten ägde Konstsamfundet Hufvudstadsbladet, Borgåbladet och Östra Nyland men bara en liten del av Västra Nyland. Därtill ägde Konstsamfundet Österbottningen i Karleby och en tredjedel av Nya Åland.

 

– Östis var den enda av tidningarna som ekonomiskt verkade klara sig. Sämst gick ÖB och därefter HBL som trots en betydande avkastning från sin egendom ständigt var i behov av ytterligare pengar. Alla dessa tidningar levde sitt eget liv utan någon koordinering eller gemensamma funktioner.

 

Det förvånade Bergh med tanke på att alla tidningarna hade samma funktioner: försäljning av prenumerationer och annonser, produktion av innehåll, tryckning och distribution.

 

– Det var uppenbart att vissa av tidningarnas funktioner kunde skötas gemensamt. Frågan var bara hur vi skulle göra det utan att skada respektive tidnings identitet och varumärke.

 

Det var nu som KSF Media föddes. Allt utom innehållsproduktionen skulle koordineras under en gemensam hatt. I den omstrukturering som följde såldes ÖB till Harry Schaumans stiftelse i Österbotten. I stället köpte Konstsamfundet upp Västra Nyland.

 

– De flesta ägare i Västra Nyland önskade kliva av, framtiden i branschen såg mörk ut och intresset för att skjuta till kapital var inte stor.

 

Bergh kastar ett öga på sina anteckningar: ”Jämsides med tankarna om en koordinering växte det nya köpcentret Forum fram med en sammanslagning av kvarterets ägande till ett gemensamt kommanditbolag. Denna sammanslagning möjliggjorde en omstrukturering av HBL till två bolag, ett som ägde fastigheten och ett som ägde den övriga verksamheten. Nu kunde fastigheten införlivas i det nya kommanditbolaget, vilket per år skulle tillföra cirka 250 000 euro utöver den tidigare hyresinkomsten. ”

 

– Vi slapp betala skatt på hyresintäkterna….Och det visade sig att konstruktionen fungerade. Med det årliga stödet från Konstsamfundet medräknat var KSF Medias kassa varje år något större vid slutet av året än vid årets början. I det här skedet köpte vi även Loviisan Sanomat och Hangötidningen.

 

Men så kom då 2013 och tappet. Ett omfattande strategiarbete inleddes för att utreda hur man kunde få in mera pengar. I samma veva, i februari 2014, blev Barbro Teir vd och ansvarig utgivare. Tidigare vd:n Henrik Johansson fick gå medan HBL:s chefredaktör Jens Berg blev utvecklingsdirektör och Susanna Ilmoni innehållsdirekör.

 

 

– Så gott som hela personalen var involverad i framtidsverkstäderna. Många såg möjligheter inom det digitala men för att utveckla det behövdes extra pengar. Ägaren sköt till 1,5 miljoner euro utöver det årliga understödet. Satsningarna skulle lanseras i slutet av 2015 och början av 2016.

 

I klartext handlar det om appen HBL 365, Faktappen och den nya sajten som alla lanserades i början av det här året. Utvecklingsgänget har också experimenterat med bland annat en lokal stadsapp som nu ligger på is.

 

Bolaget gör en förlust på sju miljoner euro. Är det utvecklingsarbetet som fått kostnaderna att skena iväg?

 

– Nej, vi gjorde en separat budget för utvecklingsarbetet. Den operativa förlusten utan utvecklingskostnaderna var dryga fem miljoner. Det är en ökning med ett par miljoner.

 

KSF Media har också anlitat ett antal konsultbyråer och många undrar nu om det är till dem miljonerna har gått?

 

– Nej, de utgifterna ingår i utvecklingsbudgeten på 1,5 miljoner.

 

Nu skriver vi maj 2016 och samarbetsförhandlingar har inletts om 63 årsverken. Vi vet att det blir ett slut på utbytet av gemensamma artiklar. Lokaltidningarna i öst och väst ska återfå sin lokala prägel men väntas utkomma endast två dagar i veckan i stället för nuvarande fem. Tryckeriet läggs ner, på sikt. Allt detta är tänkt att träda i kraft vid årsskiftet, lite beroende på vad som händer under samarbetsförhandlingarna.

 

– Som alltid är det enklare att efteråt se vad som borde ha gjorts. Både i öst och väst behövs en lokal papperstidning. Trots att det finns lika mycket lokalt innehåll som tidigare i tidningarna har det gemensamma materialet grumlat prägeln av lokaltidning. Nu ändrar vi på det. Hur ofta en lokal tidning utan nationellt och internationellt innehåll ska utkomma kan man naturligtivs ha olika åsikter om. Vanligt är en gång per vecka.

 

HBL:s status som rikstidningen på svenska i Finland har också förändrats i och med att samma innehåll återfinns i två andra tryckta tidningar. Nu ska den statusen återtas.

 

– För det svenska i Finland är det viktigt att det finns en sjudagars tidning på svenska, både digitalt och som papperstidning. Det är denna roll som är den naturliga för HBL.

 

Vad säger du till dem som tycker att folk på verkstadsgolvet nu får sota för ledningens misstag?

 

– Att göra strategiska fel brukar kosta, så också denna gång. Men att inte våga erkänna sina misstag, utan framhärda för att försöka bevisa att man har rätt, är ännu värre. Det är då det blir riktigt dyrt. Vi tar nu ansvar, också för kostnaderna genom att höja det årliga understödet från 3 till 5 miljoner euro. Och vi lägger om kursen.


HBL 15.5.2016 / Lena Skogberg