Konstsamfundets utveckling
Berättelsen om hur det gick till när Amos Anderson grundade Föreningen Konstsamfundet är ett intressant och ställvis till och med spännande avsnitt i Finlands 1900-talshistoria. Författaren Kim Björklund skrev historiken Konstsamfundet. Affärer och kulturgärningar 1940–2020 i samband med Konstsamfundets 80-årsjubiluem.
Läs ett utdrag ur boken här nedan:
En förening grundas
Föreningen Konstsamfundets grundläggare, affärsmannen och kulturmecenaten Amos Anderson hade sedan början av 1920-talet planerat för att instifta en stiftelse eller en förening av något slag.
Som barnlös och ogift, framgångsrik med en alltmer växande förmögenhet, samt med ett stort och genuint intresse för konsten och kulturen, för hembygden och svenskheten ville han föreviga sitt värv och dra sitt strå till stacken. Han hade en stark känsla för att dela med sig av sin förmögenhet, att hjälpa till självhjälp, eller att enbart understöda. Låt vara att han, liksom donatorer och mecenater överlag, säkerligen njöt av att få stå i ljuskäglan och få erkänsla och berömmelse.
Valet föll på en förening, Föreningen Konstsamfundet, som grundades den tredje december 1940. Efter hand donerade och testamenterade Anderson all sin förmögenhet till föreningen som blev hans materiella och andliga universalarvinge. Föreningen skall förvalta egendomen och arbeta för konstens och kulturens förkovran i vårt land.
Tiden efter Amos
Strukturen för förvaltningen av denna privata egendom och detta privata initiativ hölls stram. Maximiantalet medlemmar i föreningen är tolv. Amos Anderson styrde föreningen enväldigt under de två första decennierna och han ville försäkra sig om att förvaltningen av Konstsamfundet skulle skötas av ett fåtal väl utvalda personer.
Amos dog 1961. Föreningen måste då ”skapas på nytt” av dess medlemmar, utan grundläggaren. Koncernen, den stora egendomen och det allmänna ansvaret för de egna kärnområdena ställde allt större krav på en professionellt skött organisation.
Hufvudstadsbladets vd Per Nyström valdes till ny ordförande och efterträddes 1966 av Erik Sarlin. Till första VD valdes Tor-Erik Lassenius och han efterträddes 1973 av Carl Olof Tallgren.
Under 1960-talet öppnades planenligt Amos gamla hem på Georgsgatan 27 som ett konstmuseum, Amos Andersons konstmuseum, under Bengt von Bonsdorffs eminenta och långa ledning. Konstmuseet spelade en mycket stor och betydande roll i det finska konstlivet under många decennier. Likaså öppnades karaktärsbyggnaden på Söderlångvik gård som ett hemmuseum.
Under 1960-talets gång uppdagades att de stora affärsbolagen inte var i det skick man trorr. De en gång så välskötta och med modern maskinpark försedda bolagen gick på minus. En stor sanering påbörjades och den pågick fram till 1980-talet.
Tuppen i Forum
Sedan Konstsamfundet lyckats sanera verksamheten stod man inför nästa stora projekt. Fastighetsinnehavet i kvarteret Tuppen hade en enorm potential genom sitt centrala läge. Under 1980-talet realiserades det storslagna, nya köpcentret Forum, vilket var föreningens genom tiderna hittills mest betydande beslut inom förmögenhetsförvaltningen.
Huvudarkitekterna bakom storprojektet och dess framgångsrika drift därefter var VD Carl Olof Tallgren och dåvarande ekonomichefen, senare VD Lasse Koivu, under ordföranden Edward Anderssons och senare Tallgrens överinseende.
Genom den lyckade, om än mycket riskfyllda, satsningen på Forum kunde man småningom börja öka utdelningsverksamheten i takt med att lånen amorterades. Från och med 1980-talet började man även professionalisera förvaltningen av utdelning av stipendier och understöd. Från och med 1990-talet började utdelningens volym stiga markant. Konstsamfundet har under hela 2000-talet tillhört de stora aktörerna på detta fält.
Nya vindar, samma mål
De senaste två årtiondena har kännetecknats av stora förändringar inom Konstsamfundet. Under ordföranden Christoffer Taxell och nuvarande ordförande Gunvor Kronman, samt under VD Kaj-Gustaf Bergh och Stefan Björkman, har föreningen tagit stora kliv in mot nutiden och framtiden.
Förvaltningen av Hufvudstadsbladet och de lokaltidningar som man hade förvärvat sedan 1980-talet gick in i en ny fas genom bildandet av KSF Media, som äger och ger ut tidningarna sedan 2008.
Förmögenhetsförvaltningen och koncernen har under perioden genomgått två genomgripande förändringar. Det nästan ”heliga” ägandet och driften av föreningens guldkalv, köpcentret Forum, avyttrades på ett mycket lukrativt sätt under 2010-talets gång. Att en förening eller stiftelse ”hands-on” drev ett köpcenter på daglig basis hade varit något helt unikt.
Den stora förmögenheten, som tidigare i stort stått på de två benen Forum och Stockmann, har diversifierats på ett bredare plan genom betydande aktieinnehav på närmast den finska och den svenska marknaden.
Genom försäljningen av Forum kunde man också avancera med storsatsningen på ett helt nytt konstmuseum. Amos Rex har tillfört en succéartad ny injektion i konstlivet i mitten av Helsingfors. Konstsamfundet har dessutom köpt upp en stor del av fastighetsmassan i kvarteret Åbo kasern, intill Forum och kvarteret Tuppen som man tidigare till stora delar ägt. Detta tillsammans med den grundläggande renoveringen av det välskötta och stora komplexet Söderlångvik gård, som nu står färdig och skiner i den åboländska skärgården, innebär att Föreningen Konstsamfundet i dag har ett mycket angeläget utgångsläge att fortsätta verksamheten.
Genom de stora understöden och utdelningen av medel till allmänheten, såväl liten som stor, samt till konstmuseiverksamheten och tidningsgruppen, har Konstsamfundet på ett mycket avgörande sätt bidragit till konstens, kulturens, publicistikens, medielandskapets och utbildningens befrämjande i Finland och Svenskfinland.
Tidslinje Konstsamfundet
1940, 3 dec | Konstsamfundets konstituerande möte äger rum. |
1940, 27 dec | Föreningen blir stadfäst och registrerad hos myndigheterna. |
1961, 2 april | Amos Anderson avlider. Konstsamfundet är hans universalarvinge. |
1964 | Amos Andersons konstmuseum på Georgsgatan 27 öppnas. |
1965 | Det personhistoriska museet i karaktärsbyggnaden på Söderlångvik gård öppnas för publiken |
1974 | Kvällstidningen Nya Pressen läggs ned. |
1982 | Konstsamfundet avyttrar sin andel i tryckeriföretaget Tilgmann. |
1985 | Köpcentret Forum öppnas. |
2008 | KSF Media grundas. Bolaget köper upp därefter upp tidningarna Västra Nyland, Borgåbladet, Östra Nyland, Loviisan Sanomat och Hangötidningen. |
2012 | Förlagen Schildts och Söderströms fusioneras. |
2014 | En omfattande sanering av KSF Media inleds. |
2017 | Amos Andersons konstmuseum på Georgsgatan 27 stängs. |
2018 | Ett Amos Anderson-stipendium instiftas vid Finlands Rominstitut. |
2018 | Amos Rex öppnar sina dörrar i Glaspalatset. |
2019 | Purunpääudden på Kimitoön fredas. |
2019 | Konstsamfundet köper stadens andel av Glaspalatset och avtalar om att ytterligare utveckla Glaspalatskvarteret. |
2020 | Renoveringen av Söderlångvik karaktärsbyggnad står klar. Konstsamfundet fyller 80 år. |
2020 | Konstsamfundet skapar tillsammans med Svenska Kulturfonden specialstödet Kultur under tiden för att stöda kulturbranschen under coronapandemin. |
2021 | Över 60 hektar skog skyddas på Bergö i Västanfjärd. |
2023 | Hemmuseet Amos Andersons Hem öppnas på Georgsgatan 27. |
2023 | En ny skogsstrategi för Söderlångviks skogar fastslås. Gårdens skogsbruk ska skötas på ett så hållbart sätt som möjligt, med beaktande av naturens mångfald, kolbindningen, besöksnäringen och samhällsrelationerna. |
2023 | Efter en riktad nyemission blir Bonnier news majoritetsägare i KSF Media. Konstsamfundet kvarstår som storägare, med 49% av aktierna i bolaget. |
2023 | Glaspalatskvarterets utvidgning slutförs. |
Föreningen Konstsamfundets ordföranden
1940–1961 | Amos Anderson |
1961–1966 | Per Nyström |
1966–1975 | Erik Sarlin |
1975–1981 | Tor-Erik Lassenius |
1981–1991 | Edward Andersson |
1991–1997 | Carl Olof Tallgren |
1997–2004 | Edward Andersson |
2004–2018 | Christoffer Taxell |
2018– | Gunvor Kronman |
Föreningen Konstsamfundets verkställande direktörer
1964–1973 | Tor-Erik Lassenius |
1973–1991 | Carl Olof Tallgren |
1991–2006 | Lasse Koivu |
2006–2018 | Kaj-Gustaf Bergh |
2018– | Stefan Björkman |