Norden är intressantare än på länge
Norden är intressant för omvärlden just nu, och för Konstsamfundet är utblicken mot Norden helt central. Föreningen verkar för det nordiska på flera sätt, bland annat genom att bidra till ökat samarbete, kontakter och nätverk för personer inom det nordiska medie-och kulturfältet.
– Om man tittar på den tidpunkt som vi nu befinner oss i, är det intressant att de nordiska länderna igen är intresserade av varandra, och vi är också intressanta för omvärlden. Det här gäller säkerhetspolitik och i viss mån till och med ekonomi, säger Konstsamfundets vd, Stefan Björkman.
Men det är inte på grund av världsläget som Konstsamfundet har ett intresse av att blicka ut mot, och verka i Norden. I föreningens mission, som består av fem punkter, handlar en av punkterna om att hålla fönstren öppna mot Norden och mot världen.
Stefan Björkman konstaterar att Norden är, och har varit, viktigt ur ett finlandssvenskt perspektiv.
– När man ser på den verksamhet som vi har bedrivit är det ganska naturligt att man har tittat mot Sverige och mot Norden för att hitta samarbetspartners. Länderna kompletterar varandra såtillvida att man ligger i lite olika konjunkturer och också i olika industrier. Norge har sin oljefond, Sverige har en ganska diversifierad industri. Danmark har nu Novo Nordisk som en jättestor aktör som också påverkar kulturfältet. Det är klart att när det finns mer resurser finns det möjlighet att göra saker. Det här är en bidragande orsak till att Norden känns extra intressant.
Norden har volym, vilket Finland saknar
Ett konkret exempel där Konstsamfundet bidrar till det nordiska är Aalto-universitetets program Business of Culture, som är en fortbildning för nordiska ledare inom kulturfältet.
– Konstsamfundet var ganska tidigt med i det, och nu har det kommit in både danska och norska finansiärer också. Det är något man tidigare kunde tycka att var långsökt. Men nu ser vi att man också i Norge och Danmark tycker att det är intressant att samarbeta med ett finskt universitet. Nu har man också involverat de baltiska länderna som kommit med i programmet.
Ur Konstsamfundets perspektiv är ett nordiskt sammanhang viktigt, just när det gäller möjligheter till fortbildning för ledare som jobbar på svenska.
– Programmet ger vidgade vyer samtidigt som det i praktiken är möjligt att genomföra. Man kan med ganska korta förflyttningar få ihop människor också fysiskt, vilket är viktigt när det gäller att utveckla nytt.
Det som Norden har, men som Finland saknar, är volym.
– Det nordiska sammanhanget ger en skala där man på riktigt kan göra saker som håller världsklass. I våra finlandssvenska cirklar kan vi kanske hitta pengarna, men om man vill hitta talang för alla tänkbara nischer och projekt, får man nog söka bredare, konstaterar Stefan Björkman.
Masterclassen skapade nya nordiska nätverk
Också i filmbranschen finns konkreta satsningar. På filmevenemanget Finnish Film Affair delar Konstsamfundet ut ett pris till bästa nordiska nykomling. Ett annat konkret projekt av nordisk karaktär är den nordiska masterclass-kursen för filmproffs på Söderlångvik gård, som är ett samarbete mellan Konstsamfundet och Helsinki International Film Festival. I den första masterclassen kom de elva deltagarna från alla delar av Norden.
Skådespelaren Alma Pöysti ledde den första masterclassen i maj i år.
– Det som var jättefint var att vi fick samla regissörer och skådespelare från två olika yrkesgrupper så att man inte bara pratade i sin egen bubbla om sina arbetsvillkor. Masterclassen blev ett otroligt generöst samtal där folk delade med sig dels av erfarenheter, dels av utmaningar. Det var just vad vi hade hoppats på. Och att deltagarna kom från hela Norden var jättefint, till och med från Island, säger Alma Pöysti.
Under masterclassen fick deltagarna en bättre inblick i hur det är att jobba i respektive land.
– De nordiska länderna har mera gemensamt än vad som skiljer oss åt. Visst ser det lite olika ut, till exempel finansieringen kan se olika ut om du kommer från Norge eller Finland. Det man märker är att Finland släpar efter på många sätt, till exempel när det gäller rättighetsfrågor, där har de kommit hemskt mycket längre i Danmark. Och i Sverige produceras det mycket, mycket mer än i Finland.
De nordiska länderna har mera gemensamt än vad som skiljer oss åt.
Själv är Alma Pöysti van vid att jobba i nordiska sammanhang, hon har medverkat i svenska, norska och danska produktioner.
– Det är helt ljuvligt att jobba i flera länder. Ju flera språk du har tillgång till, desto fler arbetsmöjligheter har du. Jag har varit en junkie på danska serier och dansk film ganska länge. 2017 fick jag en roll i en dansk tv-serie som heter Liberty, som regisserades av den svenska regissören Mikael Marcimain. Han har också regisserat Händelser vid vatten, så honom har jag jobbat med två gånger nu, och han är helt fantastisk.
Att hon har haft möjlighet att jobba nordiskt och internationellt har haft stor betydelse för Alma Pöysti.
– Det har varit jätteroligt att jag har fått resa och träffa människor från andra länder. Den bubbla som jag kommer ifrån har blivit så otroligt mycket större och rikare.
Sedan har ju folk i olika länder också tagit del av mitt arbete och det är också fint att folk förstår vad jag gör, också i andra länder.
Det större sammanhanget stärker
Ett annat fönster mot Norden har Konstsamfundet i och med delägarskapet i Hufvudstadsbladet Ab, där Bonnier News gick in som majoritetsägare i maj 2023. Delägarskapet är en del av föreningens strävan att fördjupa kontakten till Sverige och övriga Norden – att vara en del av ett större sammanhang är stärkande på många sätt. Kalle Silfverberg, chefredaktör på Hufvudstadsbladet, säger att samarbetet med Bonnier News har intensifierats.
– På den journalistiska sidan kom vi ganska snabbt i gång med ett visst utbyte av artiklar. Det fungerar så att vi försöker publicera ett lämpligt antal artiklar från DN som på bästa sätt betjänar Hufvudstadsbladets läsare. Det som har intensifierats är personalutbytet. Vi har haft två journalister från DN hos oss på redaktionen den här hösten och en tredje är på väg nu. Och omvänt så har två av våra journalister jobbat på DN på hösten, en på redaktionen i Umeå och en i Göteborg.
Det är ändå på den icke-redaktionella sidan som det har skett störst förändringar, alltså på de kommersiella, administrativa och tekniska funktionerna som finns på Bonniers tidningar i Finland.
– De samlas och samordnas så att de är i synk med hur Bonniers News fungerar i stort.
Det innebär personal som är gemensam, att man jobbar enligt samma arbetssätt och att man är knuten till gemensamma team.
Förändringarna ger nya möjligheter för personalen.
– Det innebär en betydande kompetenshöjning för journalisterna. Det hjälper att man får nya insikter genom utbytet mellan redaktionerna. Men framför allt får den övriga personalen möjlighet att jobba med personer som i en större organisation har kunnat specialisera sig på vissa saker och skaffat djupare insikter i någon viss del av verksamheten, säger SIlfverberg. Det betyder också att de som jobbar i Finland har möjlighet att specialisera sig lite mer på någon viss fråga som man är intresserad av, eller är bra på. I våra realtivt små mediehus, KSF Media och HSS Media, var enskilda anställda tvungna att sköta en massa olika saker, eftersom det var ett begränsat antal personer som jobbade på de här bolagen.
Till Hufvudstadsbladets redaktion hör en Nordenkorrespondent, som är stationerad i Köpenhamn, och en Stockholmskorrespondent, som ska “bevaka Stockholm som en del av Svenskfinland”. Responsen från läsarna visar att det nordiska perspektivet är uppskattat.
– Vi ser det i form av respons från läsarna. Vår Nordenbevakning är en mycket uppskattad del av Hufvudstadsbladet, och det är något som skiljer Husis från andra finländska medier. Rent siffermässigt ser vi också att det finns ett stort läsarintresse för vårt Nordenmaterial, och vi ser också att det genererar nya prenumerationer.
Det är framför allt den finlandssvenska synvinkeln på saker som händer i Stockholm, i Sverige och i Norden i övrigt, som är relevant för Hufvudstadsbladets läsare. För läsarna i Sverige är det ett område som är särskilt intressant.
– Säkerhetspolitik är det ämne där vi tydligast ser att det finns ett intresse i Sverige. Det gäller både DN:s intresse för att plocka in Husis-artiklar i DN, men också enskilda svenska läsares intresse för de artiklar som Husis publicerar. Vi ser att de frågorna ger oss läsning och prenumerationer från Sverige.
NORD55° efterlyser en ny nordisk offentlighet
När det gäller medier är Konstsamfundet också med och finansierar det nya initiativet NORD 55°, tillsammans med mediehusen JP/Politikens Hus från Danmark, Amedia från Norge, Bonnier News från Sverige och Nordiska Kulturfonden. Med NORD55° vill mediehusen och kulturaktörerna stärka den gemensamma nordiska offentligheten och skapa en ny infrastruktur för kultur- och samhällsdebatt i alla de nordiska länderna. Lise Bach Hansen är en av initiativtagarna.
– Vårt mål är att skapa en större nordisk offentlighet, där vi kan jobba med de kärnvärderingar som är gemensamma i Norden, så som den liberala demokratin och vår förmåga att diskutera och debattera – också med folk som vi inte är eniga med. Det tror vi att behövs i världen.
Just nu jobbar de nordiska länderna mycket tätt ihop och håller på att lära känna varandra bättre så som världsläget ser ut just nu, med Putin i Ryssland och Trump i USA. Nu finns det ett stort behov av att Norden framstår som en samlad region, som ett gensvar på alla fascistoida tendenser som vi nu upplever, konstaterar Lise Bach Hansen.
Hansen och de övriga initiativtagarna, Hilde Sandvik, Stig Ørskov och Christian Have, började spåna kring nordiskt samarbete, och ur det föddes initiativet. NORD55° kommer att arrangera ett årligt toppmöte turvis i nordiska storstäder, med början i Köpenhamn. NORD55° skiljer sig från det politiska nordiska samarbetet som redan existerar i form av Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet.
– Det här är ett demokrati- och kulturinitiativ. Vi vill presentera folk i Norden för varandra över gränserna, och vi vill lära känna varandra. I de nordiska länderna diskuterar vi samma frågor – världsläget, unga och mobiltelefoner, unga och läsning, och vi är så lika varandra. Ändå diskuterar vi inte över landsgränserna. Vi tror verkligen på att demokrati också handlar om att få varandra att “connecta” och tänka nytt.
Under toppmötena samlas centrala aktörer från branscher inom olika fält – konst, litteratur, vetenskap, medier och tech – i två dagar, för att debattera aktuella samhällsfrågor. Tanken är att skapa ett forum som också bjuder på konst- och kulturupplevelser, de är en viktig del av verksamheten. Mellan toppmötena utkommer ett nordiskt nyhetsbrev sex gånger per år, som ska ge läsaren en bild av vad som händer på det nordiska debattfältet.
– Vi är väldigt glada över bidraget från Konstsamfundet, eftersom Finland spelar en avgörande roll för oss. Finland är det land som vi i Danmark känner oss längst bort från, men samtidigt är Finland det land som ligger närmast krigförande Ryssland, och vi har så mycket gemensamt. Valet som finländarna har gjort genom att gå med i Nato betyder otroligt mycket för oss, och det har skapat ett momentum eftersom det har bidragit till ett stort intresse för det nordiska, säger Lise Bach Hansen.
Också Stefan Björkman är inne på att vi just nu upplever en speciell tid i Norden.
– Lite av en nordisk renässans har uppstått. Det gäller att ta vara på den här möjligheten som nu ligger i tiden.
