Fokus på hållbarhet i Söderlångviks nya skogsstrategi
Med sina 7000 hektar skog är Konstsamfundet den största skogsägaren på Kimitoön. Nu har föreningen slagit fast en ny strategi, som ska styra skogsbruket under de kommande 20 åren.
Implementeringen av strategin inleddes i början av 2023. Av de 7000 hektaren som Konstsamfundet äger, är drygt 4000 hektar s.k. produktiv skogsmark.
Utgångspunkten för föreningens skogsstrategi är att gårdens skogsbruk ska skötas på ett så hållbart sätt som möjligt, med beaktande av naturens mångfald, kolbindningen, besöksnäringen och samhällsrelationerna.
– Vi är måna om att lokalbefolkningen är informerad om utvecklingen av Konstsamfundets skogsbruksplaner, och dialogen med dem är en del av strategin, säger Föreningen Konstsamfundets vd, Stefan Björkman.
Konstsamfundet har redan tidigare haft knappt 300 hektar strikt skyddad skog, och senare i år räknar man med att freda ytterligare ett drygt 100 hektar stort område, det så kallade Purunpää Norra, som blir en utvidgning av nuvarande Ölmos-Purunpää skyddsområde. Utöver de strikt skyddade skogarna har gården ca 330 hektar strandnära skogar som är skyddade från byggande. Enligt planen fredas under de kommande 10 åren ytterligare ca 100 hektar. De här planerna bygger bl.a. på slutsatser från en färsk naturinventering, som visade att de här områdena har potential att med tiden utvecklas till värdefulla naturtyper och -områden.
Vi är måna om att lokalbefolkningen är informerad om utvecklingen av Konstsamfundets skogsbruksplaner, och dialogen med dem är en del av strategin
– När man är en så stor skogsägare som Konstsamfundet, är det ännu viktigare än annars att man sköter sina ägor ansvarsfullt och långsiktigt. I arbetet med den här strategin har vi kartlagt både möjligheter, risker och behov, och nu har vi en plan med en rad åtgärder som känns hållbara, säger Stefan Björkman.
Utöver fredningen nämns också en lång rad andra åtgärder i Konstsamfundets skogsstrategi: kontinuitetsskogsbruk, PEFC- och FSC-skogscertifiering, slutavverkningsområdenas storlek och form, återställande av dikade torvmarker, ökad andel blandskog, plantering av ädla lövträd och blommande träd, bevarande av s.k. evighetsträd och solitära träd och anläggande av nya våtmarker. Skogsbruket skall också viltanpassas.
– Tanken är inte att alla de här åtgärderna tas i bruk samtidigt, men de utgör tillsammans den verktygsback som vi har beslutat att vi skall använda oss av, berättar Söderlångviks förvaltare och skogsansvariga Mikael Jensen.
Av åtgärderna påverkas det omgivande lokalsamhället i första hand av kontinuitetsskogsbruket. Metoden baserar sig på en naturlig föryngring av skogen och innebär i praktiken att kalhuggning inte används på de områden där den här metoden används, utan att skogen alltid är trädbeklädd. Det har fördelar för landskapet, och gynnar den biologiska mångfalden och de vilda djur som lever i skogen.
Om och när det finns behov för det uppdaterar vi strategin, oberoende av om det är om 5, 10 eller 20 år
-Vi övergår till kontinuitetsskogsbruk på områden som lokalsamhället och vår egen besöksnäring använder aktivt, t.ex. där gårdens naturstigar går, säger Mikael Jensen. Utöver det går vi in för den metoden på alla andra platser i gårdens skogar där de naturliga förutsättningarna och utgångsläget lämpar sig för det, konstaterar han.
Uppskattningsvis 1000 hektar skog kommer att skötas med kontinuitetsskogsbruk.
Skogsstrategin är uppgjord med sikte de kommande 20 åren.
-Vi följer naturligtvis hela tiden med utvecklingen och tar till oss ny kunskap. Om och när det finns behov för det uppdaterar vi strategin, oberoende av om det är om 5, 10 eller 20 år, säger Stefan Björkman.
