Mera effekt med fem fonder

30.09.2020

Fem finlandssvenska fonder samarbetar nu aktivt, både kring vissa projektansökningar och långsiktiga strategier. Är det okej att fonder samverkar så här? Får allmänheten veta vad som diskuteras? Och betyder nu ett avslag från en fond att också alla andra ger negativt besked?

Sedan hösten 2018 samlas ledande tjänstemän för fem finlandssvenska fonder regelbundet för att diskutera projekt och satsningar. De fem fonder som deltar i samarbetet är Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne, Föreningen Konstsamfundet, Svenska folkskolans vänner, Svenska kulturfonden och Stiftelsen Tre Smeder.

– Konstsamfundet samarbetar gärna med andra aktörer för att säkra professionell beredning och ett tillräckligt understöd för större initiativ. Det vinner vi alla på, säger Stefan Björkman, vd på Konstsamfundet.

– I praktiken får vi alla ibland samma – eller i alla fall liknande – ansökningar om bidrag. Då en ansökan gäller ett bra projekt där flera fonders uppdrag och ändamål förverkligas, försöker vi koordinera våra satsningar. Genom att slå ihop våra resurser kan vi möjliggöra större projekt, säger Sören Lillkung, vd på Svenska kulturfonden.

– Vår koordinering kan betyda att olika fonder riktar sin finansiering till olika delar av ett projekt. Så här skapar vi en bred finansiering samtidigt som våra enskilda bidrag matchar våra olika uppdrag och ändamål, säger Gun Sandberg-Wallin, vd för Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne och samarbetsgruppens sammankallare i år.

Fokusområden som spelar roll

De frågor som samarbetsgruppen behandlar har stor, ofta strategisk, betydelse för det svenska i Finland. Samtidigt är det viktigt med klara linjer för vilka frågor och ansökningar man tar upp i gruppen. Därför utser gruppen regelbundet fokusområden där man kan koordinera insatserna.

– Just nu sätter vi stort fokus på unga; det handlar mycket om vad som är relevant för nästa generation, hur vi kan synliggöra det svenska och vända klimatångest till klimatinsikt, säger Gun Sandberg-Wallin.

Vad betyder det för aktörerna?

Samarbetsgruppen vill att projektfinansiering ska starta med en impuls på fältet. Gruppens uppgift är i första hand att koordinera. Ofta ser man att flera aktörer samtidigt vill driva liknande projekt. Då samlar gruppen dem för att skapa nya samarbeten och synergier.

Alla aktörer ska ändå, precis som tidigare, rikta sina ansökningar till de enskilda fonderna. Fonderna kommer sedan överens om vilka projekt man diskuterar. Ofta berör projekten hela Svenskfinland, men också lokala projekt är intressanta så länge de har stor betydelse för det svenska i Finland.

– Det kan handla om både små och stora projekt – syftet är viktigare än det monetära. Beloppen som vi satsar kan variera mellan några tusen euro per fond och miljonbelopp för till exempel fastighetsprojekt, säger Gun Sandberg-Wallin.

Självständiga beslut i varje styrelse

Varje fonds styrelse behandlar ansökningarna och fattar sina beslut helt självständigt; oberoende av samarbetsgruppen och de andra fonderna.

– Samarbetsgruppen tar inte emot ansökningar och ger inte förhandsbesked om bidrag till sökande. Vårt samarbete betyder inte heller att fonderna strävar efter att ta liknande beslut om ansökningarna, säger Gun Sandberg-Wallin.

Också då gruppen beslutar att inte gå in för att gemensamt stödja ett visst projekt, är det fritt fram för alla enskilda fonder att självständigt besluta om bidraget.

– Ibland diskuterar vi ändå sinsemellan våra uppfattningar. Om en fond har fördjupat sig i en projektplan, delar vi med oss av informationen till varandra. Så här sparar vi administrativa kostnader och kan istället satsa pengarna på bra projekt, säger Sören Lillkung.

Regelbundna träffar

Personalen på fonderna har också tidigare hållit kontakt, men för två år sedan gick man in för ett djupare samarbete. Hur ser det ut i praktiken?

– Vi träffas ungefär en gång per månad för att stämma av aktuella frågor. Så här undviker vi överlappningar och kan dessutom alla reagera snabbt, säger Gun Sandberg-Wallin.

Två gånger per år samlas en större samarbetsgrupp. Då deltar också representanter för Svenska litteratursällskapet, Harry Schaumans Stiftelse, Samfundet Folkhälsan och Stiftelsen för Åbo Akademi, och alla styrelseordförande. I vissa gemensamma satsningar kan dessutom andra bidragsgivare delta.

– Vi har kommit överens om att ingen enskild fond ska dominera i vårt samarbete. Alla fonders uppdrag är lika viktiga och här spelar det ingen roll hur mycket pengar en enskild fond satsar. Då vi tar gemensamma beslut väger allas röst lika mycket, säger Sören Lillkung.

Exempel på aktuella samarbetsprojekt