Kalle Silfverberg har hunnit vara chefredaktör för Hufvudstadsbladet i en dryg månad när vi träffas på redaktionen för en intervju. Före det jobbade han elva år på den finska dagstidningen Helsingin Sanomat, senast som utvecklingschef. Redan under rekryteringsprocessen fick han höra om planerna på att Bonnier News skulle bli majoritetsägare i KSF Media, och det här var något som påverkade hans intresse för jobbet. 

Dagens Nyheters chefredaktör och affärsområdeschef, Peter Wolodarski, har fått svara på frågan flera gånger. Han är också ny styrelseordförande för det tidigare KSF Media, som efter affären bytte namn till Hufvudstadsbladet Ab.

Det krävs kraft i den digitala övergången 

Wolodarski har varit chefredaktör på DN i tio år, och under den tiden har tidningen genomgått en digital transformation. Han besvarar frågan varför genom att backa bandet och berätta hur det kom sig att Bonnier fick upp ögonen för KSF Medias tidningar.

– Det var Peter Fellman, som satt i dåvarande KSF Medias styrelse, som tog upp frågan om samarbete med mig och Anders Eriksson, vd för Bonnier News. Därefter träffade vi Konstsamfundets vd Stefan Björkman i Stockholm, och han berättade lite om utmaningarna. 

Stefan Björkman berättade att tidningen kämpar med digitaliseringen. 

– Han beskrev den som “en stor farkost med ganska begränsad motor”. Och om man ser på Bonnier News, som Dagens Nyheter är en del av, har vi gått från att vara separata tidningar till att bli allt mer integrerade kommersiellt i koncernen. Redaktionerna driver vi helt separat. Vår slutsats har varit att det krävs väldig kraft i övergången till det digitala. 

I diskussionerna kom man fram till att det skulle finnas en logik i att Hufvudstadsbladet, Västra Nyland och Östnyland skulle kunna bli en del av ett större sammanhang. 

– Det skulle kunna hjälpa tidningarna att ta det här klivet och att få mer kraft och fart framåt. Det innebär inte lösningar som vi behöver hitta på från början, utan vi har många av de här sakerna redan i vår koncern. Det fanns alltså en företagslogik bakom det här. 

Men det här var inte den enda bakomliggande orsaken till affären. 

– Jag kände också att det fanns en publicistisk idé och en mening. Klart att det har ett stort värde om vi kan bistå med att få de ledande svenskspråkiga privatägda medierna i Finland att växa och vara relevanta även i framtiden. Jag vet att våra ägare också tycker det, och det ger den här affären och samarbetet en mycket större mening, säger Peter Wolodarski. 

– Man måste ha ett väldigt starkt journalistiskt innehåll och man måste förstå sin publik och de behov som publiken, alltså läsarna, har. 

Dagens Nyheter inledde ett förändringsarbete som både skulle göra det enkelt att bli digital prenumerant, men som också innebar en journalistisk förändring. 

– Det var inte så många då som trodde att det var möjligt, men det visade sig ganska snabbt att den inriktningen fungerade. Hela den erfarenheten kommersiellt och publicistiskt kan vi bidra med. Det är klart att Husis är en annan tidning än DN, men det finns också betydande likheter här. Jag tror att våra erfarenheter kan bidra till att hjälpa både Husis och de två lokaltidningarna att växa och nå större publik. 

Peter Wolodarski är övertygad om att Hufvudstadsbladet snart kommer att gå på vinst. 

– Jag tror att vi kommer att visa ganska så snabbt att tidningen kan bli lönsam. Det är jag övertygad om, och det kan ske genom att ge den här motorn förstärkning, betydande förstärkning. Om vi lyckas med våra föresatser kommer det att synas i ett växande antal prenumeranter. Om jag inte trodde att det var möjligt skulle vi inte göra det här. 

”Jag tror att vi kommer att visa ganska så snabbt att tidningen kan bli lönsam

Målsättningen: en ökning på ungefär 30 procent 

Målet är att nå 50 000 digitala prenumeranter. Just nu har de två lokaltidningarna och Hufuvudstadsbladet 37 000 prenumeranter på papperstidningen och digitalt. 

– Det är ett ambitiöst mål, det är en ökning med 30 procent ungefär. Men historiskt sett hade ju Hufvudstadsbladet över 50 000 prenumeranter, bara Husis. Varför skulle det inte vara möjligt? Dagens Nyheter har nu ett totalt antal prenumeranter som närmar sig de toppnivåer som vi hade historiskt. 

Efter att Konkurrensverket godkände affären i juni har det nya samarbetet kommit igång på allvar. 

Hufvudstadsbladet Ab har hållit det första styrelsemötet, och på redaktionen har man börjat utveckla samarbetet med Dagens Nyheter. Hufvudstadsbladets korrespondent i Stockholm är numera stationerad på Dagens Nyheters redaktion och chefredaktören Kalle Silfverberg sitter med på DN:s redaktionsledningmöten. En person från Hufvudstadsbladet är kontaktperson till DN:s redaktion, och Hufvudstadsbladet har börjat publicera en del DN-artiklar i HBL. Det rör sig om några artiklar i veckan, främst vetenskapsartiklar. 

– DN-artiklarna får aldrig ersätta någonting i Hufvudstadsbladet. Det kommer inte att gå så att vi låter bli att göra någonting eftersom vi tar in materialet från DN, säger Kalle Silfverberg. 

Kontakterna västerut gäller inte bara redaktionen. 

– Det är mycket kontakt utanför redaktionen. Vårt tech-team och prenumerationsförsäljningen har dagliga och täta kontakter med sina kolleger i Sverige, säger Silfverberg. 

Redaktionerna kommer att drivas självständigt också i fortsättningen, men de finländska tidningarna ska få samma infrastruktur som Bonniers tidningar har. Hufvudstadsbladet, Västra Nyland och Östnyland ska alltså integreras kommersiellt med Bonnier News plattformar. För att kunna samarbeta effektivt och bra måste man, enligt Peter Wolodarski, ha samma system och plattformar. 

– Det gäller plattform för för sajt och app, plattform för prenumeration och plattform för annons. I Bonnier News har vi de plattformarna gemensamt, och planen är att de tidigare KSF-titlarna ska vara en del i hela det här. Det var grundtanken med hela  samarbetet. 

Det är ännu öppet när integreringen kommer att ske. 

– Vi har inte bestämt riktigt hur snabbt och i vilken ordning det ska ska gå, men ju snarare vi kan lösa det här, desto bättre. Om vi snabbt kan få tidningarna att bli kommersiellt integrerade i Bonnie News kommer det att underlätta väldigt mycket. 

Peter Wolodarski har sett exempel på integrering inom Bonnier när den har gått fort och när den har gått långsamt. 

– Utmaningarna under de närmaste två åren är att genomföra en full integration. Sedan kan man rikta blicken framåt, framför allt för att redaktionerna i Finland ska kunna tänka på sin journalistik och inte behöva vara bekymrade över att tekniken inte fungerar eller något sådant. 

Det här är ingen liten sak, och det ska skötas väl om man vill lyckas, säger Wolodarski. 

– Vi ska se till att det här blir en framgång och blir det en framgång är jag övertygad om att väldigt mycket annat kommer falla på plats. Då kommer redaktionen att få arbetsro, och man kan koncentrera sig på samhällsutmaningarna och att vara relevanta för sina läsare. 

Vi ska se till att det här blir en framgång

– Om man inte förstår det, förstår man inte varför Husis ska finnas, men den förståelsen har Peter. Orsaken till att jag reagerade med skräckblandad förtjusning är att jag inte vet vad som händer efteråt. Det är väldigt viktigt att det sitter någon i ledningen som förstår att förhållandena inte är samma som i Sverige. När man skriver på ett minoritetsspråk är det helt andra förhållanden som man skriver i. 

Anna-Lena Laurén ser inga större farhågor när det gäller samarbetet mellan redaktionerna. 

– Peter har sagt från början att Husis ska ha en egen redaktion och vara självständig, så som tidigare. Hela poängen är att det ska vara Husis, inte mini-DN, så jag ser inte att det skulle bli något vardagsgnissel. 

Hon ser att utmaningen på sikt är att Husis måste bli lönsam och också tillföra DN någonting. 

– Peter är jätteoptimistisk och det gör mig jätteglad. Jag har sett vad han har gjort på DN och jag tror att detsamma kan göras på Husis. Många har glömt att innan Peter tog över på DN var det många som ansåg att DN inte kommer att finnas om fem år. Peter är van vid de här domedagsstämningarna, men också att strunta i dem och att göra det man kan – det vill säga journalistik. 

I det nygrundade Hufvudstadsbladet Ab är Peter Wolodarski styrelseordförande, och utöver honom sitter endast personer med kopplingar till Finland i styrelsen. Veronica Selin är bosatt i Sverige, men kommer från Helsingfors, Peter Fellman bor och jobbar i Sverige, men är ursprungligen från Jakobstad. Utöver dem sitter Konstsamfundets vd Stefan Björkman och kommunikationsdirektör Mary Gestrin i styrelsen. 

Konstsamfundets roll har ändrats 

Stefan Björkman beskriver Konstsamfundets nya roll som en aktiv ägare. Konstsamfundet kommer fortfarande att ge ett understöd till de tidigare KSF-ägda tidningarna som motsvarar understödet hittills, det vill säga mellan 2,5 och 3,5 miljoner euro årligen. 

– Vi har 49 procent av aktierna, men via det här understödet har vi en annan roll än en normal aktieägare. Vi är garanter för att Bonnier News faktiskt kan satsa på det väsentliga och inte ska behöva göra några snabba åtgärder, som på sikt skulle vara onödiga. Tidningarna är, liksom tidigare, viktiga för Konstsamfundet. 

Tidningarna är, liksom tidigare, viktiga för Konstsamfundet

Stefan Björkman ser heller ingen risk att Hufvudstadsbladet på något sätt skulle bli för lik DN. 

– Kärnan ska finnas kvar. Om du tittar på Sydsvenskan så är den inte en mini-DN och inte heller Nerikes Allehanda. Det finns ingen logik till varför man skulle göra Hufvudstadsbladet till en mini-DN, varken från Konstsamfundets eller Bonnier News sida. 

Han poängterar att det är viktigt att Hufvudstadsbladet är en intressant arbetsplats för unga talanger också i framtiden, både inom journalistik och IT, och att man nu som en del av Bonnier News har ökat sin attraktionskraft. 

Laura Klingberg har jobbat på Hufvudstadsbladet sedan 2017, och har precis återvänt till redaktionen i Helsingfors efter att ha varit studieledig och bott två år i Sverige. Hon beskriver sin egen reaktion på nyheten som att hon var “jätteöverraskad, men egentligen inte alls”. Själv har hon sett hur inställningen till Finland har förändrats i Sverige. 

– Det har jag känt av jättetydligt under den tiden som jag har varit i Sverige. Intresset för Finland och finländare har blivit betydligt större, och någonting har ändrats i relationen mellan Sverige och Finland. 

Att nu tillhöra en större koncern kan ge nya möjligheter, också om Klingberg just nu inte personligen är intresserad av att jobba på en svensk redaktion. 

– Det är kanske inte aktuellt för mig just nu, men att möjligheten att kunna jobba en tid på en av Bonniers redaktioner i Sverige finns är förstås lockande. 

Om bolaget förstärks kan det ha positiva effekter också på journalistiken. 

– Då tänker jag mig att journalistiken också blir starkare och att det finns möjligheter att göra sådant som kanske inte är möjligt just nu, på grund av resursbrist. Om allt går bra tänker jag att det här i längden kan innebära att Husis kan göra mer ambitiös journalistik, vilket förstås intresserar mig. Jag hoppas ändå att Husis får behålla sin egen profil och sin egen röst. 

Kalle Silfverberg har inga planer på att förändra profilen på tidningen. 

– Det handlar jättemycket om att vi är relevanta och att vi lyckas vara nära våra läsare. Vi kommer att fortsätta jobba på att det här omsätts också i praktiken varje dag, möjligast väl.