Samarbete och stöd ska trygga yrkesutbildningens kvalitet
Amos Anderson tyckte att alla, oberoende av bakgrund, borde ha möjlighet att få en utbildning. På slutet av 1940-talet var det en ganska radikal tanke. I dagens Finland är den närmast en självklarhet.
Konstsamfundet är med på Educamässan som hålls på Mässcentrum i Helsingfors den 27.-28.1, och föreningens fokus där är i hög grad på uttryckligen yrkesutbildningen.
I föreningen Konstsamfundets stadgar står det – i linje med Amos värderingar – att ett av föreningens huvudändamål är att ”främja ungdomens yrkesutbildning”
– Konstsamfundets vision är att vi ska vara relevanta också för följande generation, och vi ska arbeta för att skapa förutsättningar för en bättre framtid i Finland. En nyckel till de målen är kvalitativ utbildning, säger Konstsamfundets vd Stefan Björkman.
I en rapport som tankesmedjan Magma gjorde på beställning av fondernas läromedelsgrupp år 2022 lyftes avsaknaden av läromedel fram som ett stort problem uttryckligen inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen.
Det är av stor betydelse ifall privata fonder så som Konstsamfundet har möjlighet att delta i arbetet och satsa på den yrkesinriktade utbildningen
– Det råder akut brist på svenskspråkiga lärresurser för andra stadiets yrkesutbildning i Finland, säger Lia Markelin som sammanställde Magma-rapporten. Läromedel på svenska har aldrig varit någon självklarhet inom yrkesutbildningen, och utbud och efterfrågan möts inte på ett tillfredsställande sätt. Frågan kan inte lösas utan samarbete mellan yrkesutbildare, förlag och finansiärer, betonar Markelin.
– Samtidigt räcker de offentliga resurser som Utbildningsstyrelsen har till sitt förfogande inte till. Det är av stor betydelse ifall privata fonder så som Konstsamfundet har möjlighet att delta i arbetet och satsa på den yrkesinriktade utbildningen. Utan högklassiga lärresurser på svenska äventyras den svenskspråkiga yrkesutbildningens kvalitet, sammanfattar hon.
Lärarnas roll är central
En som är nöjd över att läromedelsläget inom yrkesutbildningen nu lyfts fram är Lena Johansson, rektor för yrkesinstitutet Axxell. Hon är helt enig med Markelin om att det som behövs nu är samarbete.
-Situationen är akut, och för att vi ska lösa den krävs det att vi alla är aktiva och att vi samarbetar, säger hon – ingen enskild aktör kan råda bot på problemen.
Men bristen på samarbete är inte den enda utmaningen. Ett reellt problem som måste hanteras är också att lärarna har vant sig vid att jobba utan färdiga läromedel. Det finns ingen garanti för att alla lärare är intresserade av de nya läromedel som tas fram.
Vi måste koordinera våra behov bättre än vi hittills har gjort
Lena Johansson belyser situationen med ett konkret exempel.
– I höst utkommer det första gemensamma läromedlet i modersmål för yrkesinstituten. Tack vare ett bidrag från Konstsamfundet har förlaget S&S kunnat samla ihop en referensgrupp med modersmålslärare från de olika utbildningsanordnarna i arbetet med läromedlet. Arbetet i referensgruppen gör att lärarna känner ägarskap för det nya läromedlet, och därför kommer de att ta i bruk det. Utan referensgrupp är jag inte säker på att alla hade varit intresserade, konstaterar Johansson. Jag hoppas innerligt att motsvarande referensgruppsystem kan upprättas också för kommande läromedel.
-Vi måste koordinera våra behov bättre än vi hittills har gjort, säger Johansson. Det goda är att vi sitter på en kunskapsbank i form av våra lärare, men på grund av tidsbrist koordinerar vi just nu bara sällan våra erfarenheter.
Hösten 2022 ansökte och fick Axxell ett bidrag från Konstsamfundet bland annat för att stärka samarbetet och koordineringen mellan utbildningsanordnarna.
-Tanken är att vi ska ha råd och möjlighet att anställa en person som åtminstone på deltid ska koordinera och planera vad som borde göras, säger Lena Johansson. Intresset finns i alla skolor, men tiden för att ta tag i alla trådarna har hittills saknats.
Små positiva signaler
En speciell utmaning som gäller den svenska yrkesutbildningen är bristen på resurser hos den ansvariga myndigheten. Där har en liten förbättring skett sedan Magmarapporten utkom, berättar Petra Bredenberg, läromedelschef på Utbildningsstyrelsen.
-Undervisnings- och kulturministeriet har nyligen inrättat en tjänst och tillsatt en konsultativ tjänsteman för svenskspråkiga tjänster, och UBS Läromedel har fått finansiering för en tidsbunden anställning för en svenskspråkig läromedelsredaktör för ett år.
Men förbättringarna gynnar naturligtvis inte enbart yrkesutbildningen, betonar Bredenberg.
-Det är viktigt att inse att läromedelsredaktören jobbar med läromedel för små målgrupper för hela grundskolan och andra stadiet, där yrkesutbildningen är bara en del vid sidan av exempelvis specialundervisningen på alla stadier.
På Schildts& Söderströms är läromedelschefen Nils Saramo mycket bekant med problematiken. Förlaget utvecklar digitala läromedel för gymnasierna, som är uppbyggda enligt den nya läroplanen. Samma teknologiska lösning kan användas för yrkesinstituten och -högskolorna, säger Saramo.
– Den naturliga startpunkten när det gäller läromedel för yrkesutbildningen är de ämnen som är gemensamma för alla. Om vårt första läromedel, Kunnande i kommunikation och interaktion (modersmål), blir den framgång vi hoppas på, kommer vi att öka resurseringen för att i raskare takt komma ut med ytterligare läromedel, konstaterar Nils Saramo.
Coronans konsekvenser märks fortfarande
Trots bristen på läromedel är det inte bara den utmaningen som bekymrar de utbildningsansvariga.
– Coronaperioden var en enormt tung period för våra studerande precis som för alla ungdomar. Den långa perioden av distansstudier fick konsekvenser som vi fortfarande känner av. Psykiskt illamående och utmattning leder till att isolering och skolfrånvaro förekommer mer än tidigare. Vi ser också att en grupp av våra studerande är mer utåtagerande än tidigare vilket mest syns under deras fritid men också hos oss. Alla får inte den hjälp de behöver trots att utbildningsanordnarna gör vad de kan, berättar Laila Andersson, rektor och vd på Prakticum.
Konstsamfundet finansierar ett projekt där non-profitorganisationen HundrED samarbetar med de utbildningsansvariga från en rad finlandssvenska yrkesinstitut. Målet med samarbetsprojektet är att inspirera både lärare och studerande att i högre grad än tidigare utnyttja nya metoder och innovationer i sitt arbete.
Lasse Leponiemi från HundrED beskriver processen.
– Vi inledde samarbetet med att tillsammans med skolorna identifiera de områden där de kunde ha mest nytta av nya idéer och inspiration, berättar han. Det visade sig att det som samtliga främst efterlyste var verktyg för att förbättra välmåendet bland både studerande och lärare.
Under våren sammanför HundrED experter från olika delar av världen med yrkesinstituten, och arbetar sedan fram en gemensam handbok som beskriver metoderna för hanteringen av utmaningarna.
-Utgångspunkten i HundrED:s arbete är att många av de utmaningar som skolorna har finns också på annat håll, säger Lasse Leponiemi. De finlandssvenska yrkesinstituten kan utnyttja erfarenheter och kunskap från experter från andra delar av världen som HundrED har samlat ihop – och vi är helt övertygade om att skolor runtom i Europa och resten av världen kommer att ha nytta av insikterna i den handbok vi sammanställer tillsammans med Prakticum, Axxell, Optima och Yrkesakademin i Österbotten.
Utdrag ur Magmarapporten: ”Akut brist på svenskspråkiga läromedel inom andra stadiets yrkesutbildning” (Lia Markelin, 2022)
Den 1 augusti 2021 trädde den utvidgade läroplikten i kraft vilket innebär att alla bör få en utbildning på andra stadiet. Både yrkes- och gymnasieutbildningen bör vara gratis, likaså de läromedel och den utrustning som krävs för studierna, och läroinrättningarna är skyldiga att handleda och följa upp hur den studerande klarar studierna. Samtidigt har ekonomin inom andra stadiets utbildning försvagats.
Det faktum att underlaget på svenska i Finland är litet betyder också att marknaden för svenskspråkiga läromedel är begränsad. Undervisningsmaterial och läromedel hörde till de faktorer som upplevdes viktigast i den nationella utredningen av den svenskspråkiga utbildningen som utfördes för Undervisnings- och kulturministeriet 2021. Samtidigt pekade rapporten på en oro för läget gällande svenskspråkiga läromedel i allmänhet, och för yrkesutbildningen i synnerhet: Bristen på läromaterial för den svenskspråkiga yrkesutbildningen bedömde rapporten som ”stor och allvarlig”.
Uppfattningen om att bristen på uppdaterade läromedel på svenska inom andra stadiets yrkesutbildning är stor bekräftas av Magmas enkät. Hela 44 procent, alltså närmare hälften, meddelar att inga svenskspråkiga läromedel publicerade i Finland existerar för den egna undervisningen.
Läs rapporten här.
