Den finlandssvenska yrkesutbildningen provade på innovativa metoder via HundrED
Hur kan man använda sig av innovationer i yrkesutbildningen? Fyra finlandssvenska yrkesinstitut deltog i ett innovationsprojekt där lärare fick pröva på nya metoder för att öka välmåendet. Projektet leddes av organisationen HundrED och finansierades av Konstsamfundet.
När den icke-vinstbringande organisationen HundrED och Konstsamfundet tillsammans började spåna kring hur den svenskspråkiga yrkesutbildningen i Finland kunde få hjälp med att jobba mer med innovationer i utbildningen, var målsättningen en slutprodukt som kunde användas överallt i världen. Målet med samarbetsprojektet var att inspirera både lärare och studerande att i högre grad än tidigare använda nya metoder och innovationer i sitt jobb. Projektet resulterade i en rykande färsk arbetsbok.
– Ambitionsnivån var att göra de finlandssvenska yrkesskolorna och yrkesinstituten till en internationell spjutspets. Vi tog kontakt med rektorerna och hörde om de var intresserade av att delta i ett projekt som HundrED drev, för att hitta nya innovativa arbetssätt, säger Mary Gestrin, kommunikations- och utvecklingsdirektör på Konstsamfundet.
Projektet inleddes med en gemensam workshop, där olika yrkesinstitut deltog.
– Rektorerna sa åt oss att det är krävande för skolorna att delta, med tanke på att det kräver personresurser och tid – och de är båda på kort. Men de tyckte ändå att det var så pass intressant att de ville se vad det kunde ge dem, säger Mary Gestrin.
Fyra yrkesinstitut deltog slutligen i projektet: Optima, Folkhälsan Norrvalla, Axxell och Prakticum. Laila Andersson, rektor och vd för Prakticum, förklarar varför man ville delta.
– Först och främst var det intressant och inspirerande. Det var roligt att höra hur andra jobbar och intressant att se hur de på HundrED får med olika skolor från hela världen. Det handlar om att jobba tillsammans och hjälpa varandra, och försöka lösa problem på ett lite annorlunda sätt. Vi tyckte att processen lät intressant.
Efter inledande diskussioner konstaterade man att alla yrkesinstitut hade behov av att stärka välbefinnandet på utbildningsanstalterna. HundrED kom därefter in med sina kontakter och erfarenheter.
Behovet av innovativa metoder varierar
– Vi ville testa internationella innovativa metoder som finns i vår databas, och som kunde hjälpa i arbetet med att sparra de svenskspråkiga yrkesinstituten, särskilt för att stödja studerandenas och lärarnas välbefinnande, säger HundrED:s vd, Lasse Leponiemi.
Samarbetet mellan HundrED och Konstsamfundet började med att de två parterna började spåna kring hur yrkesutbildningen skiljer sig i Finland och i andra länder, och om behovet av innovationer inom den.
– Vi började med att konstatera att utbildningssystemet i Finland är väldigt starkt, och i de länder där det är starkt är behovet av innovationer lite annorlunda än i de länder som har ett svagt utbildningssystem. Behovet av att tänka innovativt för att klara av grunduppdraget är väldigt stort i länder med svaga utbildningssystem, säger Leponiemi.
I starka utbildningssystem med mycket goda resultat sker den innovativa verksamheten i ett smalare spektrum.
– Det är mer reglerat och man känner inte samma behov av innovativa lösningar som i ett skolsystem med svagare resultat. Ett starkare skolsystem är mer baserat på lagar och förordningar som man följer. När det finns pedagogiska och goda läroplaner i bakgrunden är det de som driver utbildningsanordnarna, och verksamheten drivs på ett visst sätt, och det är också avsikten.
Med de här tankarna i bakhuvudet började man se på behoven inom de svenskspråkiga yrkesinstituten. Lasse Leponiemi tar läroplanen inom yrkesutbildningen som exempel på när det kan uppstå nya möjliga öppningar för att tänka innovativt.
– När man i den nya läroplanen tog in inlärning i arbetet, tog man ett stort steg. Då förflyttades en del av inlärningen från klassrummet till arbetsplatserna, där den studerande utför en del av sin examen.
En så stor förändring ger en god grund för nya arbetssätt.
– När det sker en stor förändring öppnar det också upp för möjligheten att implementera innovationer eller att förändra sättet att göra saker på i en ny omgivning eller situation. Det är i sin tur en förutsättning för att man också i fortsättningen ska kunna fungera väl och producera goda resultat.
Precis som under coronapandemin har inlärningen på arbetsplatserna lett till att välbefinnandet i skolgemenskapen sjunkit på många håll, eftersom de sociala nätverken och de sociala kontakterna blir färre när eleverna inte träffas, förklarar Leponiemi.
– De studerande på andra stadiet är mellan 16 och 19 år och i en ålder då det är väldigt viktigt att skapa olika relationer. Om de då inte får träning i det kan det vara överraskande svårt att skapa dem. Det kan handla om snack i korridoren, och diskussioner med jämnåriga.
Det här var bakgrunden till att man i projektet ville ta fram och testa olika innovationer som har som mål att stärka välbefinnandet i skolgemenskapen.
– Vi valde ut några innovativa metoder som vi testade, och i dem var det centrala uttryckligen att de studerande skulle agera tillsammans. Vi försökte koncentrera oss på teman som vi visste att är viktiga, såsom att röra på sig och socioemotionella färdigheter
Vidga vyerna, samarbeta och ta vara på de egna styrkorna
Ett av målen med projektet var att visa olika innovativa verksamheter som andra redan använder, för att “vidga vyerna”. Ett annat mål var att yrkesinstituten tillsammans skulle välja vilka innovativa arbetssätt de ville testa.
– Vi hade en arbetsgrupp med representanter från de olika yrkesinstituten som diskuterade sina behov, och på så sätt länkade vi samman de olika institutionerna.
Ett tredje mål var att visa det goda som redan görs på yrkesinstituten.
– Vi identifierade deras sätt att jobba, och också de lärare som var mest intresserade av de här sakerna.Vi sammanförde lärarna med innovatörerna, så att lärarna i ännu högre grad kunde föra innovationerna vidare in i sina egna enheter. Valet av innovativa metoder gjordes så att vi tog i beaktande hur de påverkade det psykiska och fysiska välbefinnandet.
Valet gjordes också så att man tog i beaktande inklusion, och hur studerande på olika nivåer kunde uppmärksammas på bästa sätt.
– Eftersom inlärningen nu sker på arbetsplatserna i högre grad, funderade vi också på hur man kunde utveckla och förbättra kontakten dit. Vi funderade också på samarbetet mellan olika enheter.
Folkhälsan, Optima och Prakticum valde den innovativa metoden Street Racket. Det är ett racketspel som är utvecklat i Schweiz.
– Det här är en metod som mer riktar in sig på det fysiska välbefinnandet, där man kan utnyttja rörelse som en del av inlärningen, säger Lasse Lepomäki.
Det här är en metod som huvudsakligen används i grundskolans högre klasser, men också i viss utsträckning på andra stadiet. Axxell valde en annan innovation, 100cameras.
– Den handlar mer om att utveckla samarbetet och synliggöra de studerande – mer om det psykiska välbefinnandet. Den här innovationen kan användas som en del av inlärningen i arbetet. De studerande kan exempelvis berätta en historia via bilder om ett visst yrke, till exempel vad en plåtslagare gör i sitt arbete.
På Prakticum var det studerande och lärarna på medielinjen som deltog i projektet. De som studerade media hade tidigare funnits i en byggnad utanför skolans huvudbyggnad, men nyligen flyttat in i den.
– Där fanns utmaningar med att hålla kvar vi-andan och samhörigheten på medielinjen när man ingick i ett större sammanhang. Då fick vi höra om andra som hade haft liknande problem, och vi fick höra om Street Racket. Det tyckte våra lärare att var intressantast, säger Laila Andersson.
När man började med Street Racket på Prakticum visade det sig inte vara helt lätt att förverkliga.
– Det var svårt att hitta gemensam tid. Jag kan tänka mig att det fungerar bättre med yngre elever i grundskolan, där finns ämnen och schemalagd tid där man kan få in sådana här projekt och hitta tid för det. Men på andra och tredje stadiet finns det inte sådan tid, och det var en orsak till att det här var utmanande, säger Laila Andersson.
Hon tycker ändå att det var givande att delta i projektet.
– Vi tyckte att det var intressant, och roligt att vara med. Det var ett jättebra sätt att jobba på, och man fick lära sig av andra. Det var också roligt att se HundrEDs kreativa inställning.
På Axxell var det två lärare i turism, Anna-Karin Abrahamsson och Regina Tyrsky, som deltog i projektet. De bjöds in att delta i processen hösten 2022, då HundrED började med att tala med både lärare och studerande på Axxell.
– De ville höra vad vi och de studerande hade för behov och önskningar. Efter att ha diskuterat med studerande och oss lärare föreslog de några olika metoder för oss, och vi fastnade för 100cameras, säger Anna-Karin Abrahamsson.
Hon och Regina Tyrsky undervisade en grupp på sex turismstuderanden, där alla var intresserade av kommunikation och marknadsföring.
– Inom turismen handlar det mycket om att kommunicera med bilder, de är jätteviktiga i och med att man säljer tjänster. Det var därför vi valde 100cameras, via det fick de möjlighet att lära sig kommunicera via bilder på ett naturligt sätt, säger Anna-Karin Abrahamsson.
En annan orsak till att det blev just 100cameras-metoden, var att lärarna inte hade möjlighet att börja med ett större projekt.
– Vissa examensdelar var redan färdiga, och vi behövde något som krävde mindre tid och resurser, och det här var ett klart och tydligt koncept.
100cameras går ut på att de studerande via olika teman lär sig berätta genom bilder. Studerandena i Axxell använde sina egna telefoner, och lärarna valde ut olika teman som de tog sig an.
– Det skulle ha funnits en massa olika teman, men vi valde ut fem till sex stycken. De studerande skulle till exempel ta bilder och utgå från olika färger eller former, och skapa berättelser utifrån dem, säger Regina Tyrsky.
Inspiration från andra delar av världen
De olika temana valde lärarna ut ur en databas. I den fanns korta filmer där experter berättade om hur man gör storytelling med bilder.
– Uppgifterna kunde också handla om att de studerande skulle berätta om sina framtidsdrömmar genom bilder, eller att belysa något som var svårt i deras vardag, säger Anna-Karin Abrahamsson.
Det fanns mellanuppgifter för varje tema och en slutuppgift. Den innebar att de studerande skulle publicera en serie bilder på en gemensam plattform.
– Jag tyckte mycket om helheten, den var fint uppbyggd. Där fanns klara instruktioner, bra tips och de studerande hade väldigt lätt att jobba utifrån de här anvisningarna. På plattformen fanns också studerande från andra delar av världen som varit med i samma projekt, och det var väldigt givande att höra hur deras utmaningar såg ut.
På Axxell jobbade gruppen studerande med fotouppgifterna under två månaders tid, och också de var nöjda med metoden. Lärarna satte in uppgifterna i schemat där de tyckte att det passade. Ibland upplevde lärarna att det var svårt att hitta tid för uppgifterna på grund av tidsbrist, men upplevelsen var ändå mer positiv än negativ.
– Det gav mer än det tog, säger Regina Tyrsky.
Både hon och Anna-Karin Abrahamsson har jobbat länge som lärare, och välkomnar nya idéer och metoder.
– Det är fint att man får fylla på sin verktygsback. Man kan ju fastna i sina gamla spår när man jobbat länge, säger Regina Tyrsky.
– Och jag kan medge att det är ljuvligt att som lärare få något färdigserverat, det händer inte så ofta, säger Anna-Karin Abrahamsson.
Lasse Leponiemi på HundrED säger att ett mål med projektet är att ge de studerande nytta och fördelar som kommer från den testade metoden.
– Men på samma sätt är det ytterst viktigt att de lärare, rektorer och personer som är med i processen får verktyg för hur de kan utvärdera vilka inlärningsmetoder eller innovationer som helst, som de kanske vill testa i skolan i framtiden. Förhoppningsvis får man i skolan beredskap att ta i bruk och testa nya metoder varje skolår.
Samtidigt får skolorna nya internationella kontakter som på lång sikt kan vara väldigt intressanta.
– Via dem kan man igen hitta nya sätt att tillämpa metoder eller nya möjligheter som skolorna vill använda sig av och dra nytta av, säger Lasse Leponiemi.
Mary Gestrin konstaterar att grundutgångspunkten med hela projektet var, förutom att skolorna som deltagit ska få inspiration och nya idéer, att skriva ned de insikter som man fått under processen.
– Slutprodukten är en arbetsbok som kan delas ut till andra skolor eller utbildningsenheter med motsvarande utmaningar. Det är dumt att inte utnyttja nya erfarenheter och ny kunskap så brett som möjligt.
Målsättning: att förbättra de studerandes välmående
Länk till arbetsboken: Journeys in Vocational Student Wellbeing (hundred.org)
1. Individuella målsättningar och organisationens målsättningar måste stämma överens
När ett projekt startar, är det viktigt att kartlägga hur de personliga förhoppningar om projektet som håller de enskilda deltagarna ivriga och motiverade, stämmer överens med organisationens målsättningar.
Använd läroplanen och läroanstaltens värderingar som utgångspunkt när ni besluter vad som skall göras och varför. Varje medlem i projektgruppen ska definiera sina egna målsättningar, och delta i gruppens gemensamma arbete för att definiera teamets mål. De överordnade målen ska vara realistiska och ta hänsyn till tillgängliga resurser, såsom tid och plats.
2. Ställ upp nåbara mål
För att förbättra hur de studerande lär sig, och hur lärarna undervisar, är det viktigt att systematiskt gå genom hur projektgruppen arbetar inom ramen för existerande strukturer. Allting kan inte ändras genast, och därför är det viktigt att ställa upp mål som går att uppnå. Att prova innovationer är ett sätt att stegvis flytta sig närmare de mål som har ställts upp. När vi experimenterar skall den effekt man önskar alltid definieras så begripligt och realistiskt som möjligt. Effekten bör alltid definieras på ett sådant sätt att resultaten går att mäta.
3. Definiera gemensamma mål genom förhandling och anpassning
Att implementera en innovation är en krävande uppgift, som lyckas bäst om arbetet görs av en grupp. Vår erfarenhet är att processen blir smidigare och det blir lättare att kombinera flera åsikter och perspektiv vid samma bord, om gruppen på förhand har avstämt sina förhoppningar, och enats om målsättningarna med arbetet. En samstämd arbetsgrupp är medveten om att de mål den kan uppnå med sitt arbete, är betydligt bättre än de resultat varje individ enskilt kan åstadkomma. Samstämmighet uppnås ändå inte utan medling och förhandling. Förhandlingsprocessen är ett sätt att säkra att alla de centrala intressenterna blir hörda under processens gång.
4. Reservera resurser på förhand
Att arbeta in ett nytt koncept, eller sätt att arbeta, i undervisningen förutsätter extra arbete och planering. Planering och samarbete kräver resurser, men när arbetet faciliteras väl, får gruppen insikter som hjälper den att undvika fel val, att nå koncensus och att förbinda sig till de gemensamma besluten. För att hålla projektet på rätt spår, rekommenderar vi att gruppen gör upp en tidtabell för processens alla skeden, och på förhand enas om kontrollpunkter och deadlines. Kontrollmöten är viktiga möjligheter att säkra att processen avancerar i rätt riktning, och att göra justeringar när det är nödvändigt.
5. Communicate your progress – dela framsteg och framgång med andra
Innovationer skall inte ske i hemlighet. När vi experimenterar med olika sätt att implementera nya sätt att arbeta, kan vi lära oss mycket av andra i samma situation och på samma område. Det är alltid bra att dela med sig av de insikter man får – andra lärare, skolledare, föräldrar och studerande kan ha värdefulla synpunkter på arbetet och processen.
6. Planera framtiden, lär av erfarenheterna
Oberoende av om implementeringen av de nya tankarna lyckades eller inte, är det helt avgörande att projektgruppen funderar på hur arbetet går vidare. Förlora inte momentum, utan gör planer för ytterligare möjligheter att utnyttja innovationen, eller för hur processen kan förbättras inför följande försök. Reflektera över insikter gruppen har fått, och ta ansvar för att föra arbetet vidare.
