Konstsamfundets vd Stefan Björkman ansvarar tillsammans med finansdirektör Ronny Viljanens för föreningens placeringsverksamhet . Foto: Cata Portin

”Det är syftet som gör arbetet meningsfullt, inte pengarna”

03.03.2024 Malin Wikström

Konstsamfundet, Egendom

Konstsamfundets förmögenhet ska förvaltas för att förverkliga föreningens syfte, den ska ge avkastning och placeringshorisonten är evig. Det här ställer andra krav på förvaltningen av förmögenheten och placeringarna, än om man förvaltar pengar med syftet att göra största möjliga vinst.

– Vi förvaltar de här pengarna så att vi kan förverkliga vårt syfte. Det här betyder inte att vi ger avkall på avkastning eller något sådant, men själva utgångspunkten är att vi inte gör pengar bara för pengarnas skull. Det är ändå en ganska stor skillnad, säger Konstsamfundets vd, Stefan Björkman.

Amos Anderson var en entreprenör, och han hade ett uttalat ändamål och syfte med pengarna som han lämnade efter sig – vad avkastningen skulle gå till, men i testamentet står det inte ett ord om hur förmögenheten ska skötas.
– På det sättet kan man säga att han var vis nog att inte tro att världen nödvändigtvis skulle se likadan ut i framtiden, säger Stefan Björkman.

Föreningen Konstsamfundet ska enligt stadgarna finnas till för att stödja bildkonsten, den dramatiska konsten och tonkonsten i Finland, och också “främja ett fördjupat konstintresse”. Föreningen ska också stödja den finlandssvenska kulturen och det svenska språkets ställning i Finland, med särskild tonvikt på informationsspridning på svenska. Det sistnämnda är ett senare tillägg i stadgarna. Föreningen ska också främja ungdomens yrkesutbildning.

Allt det här gör Konstsamfundet genom att upprätthålla konstmuseet Amos Rex, Amos Andersons hemmuseum på Georgsgatan 27 i Helsingfors, och genom att driva Söderlångvik gård på Kimitoön, där det också finns ett museum. Dessutom äger Konstsamfundet 49 procent av Hufvudstadsbladet Ab, som ger ut dagstidningen Hufvudstadsbladet och lokaltidningarna Västra Nyland och Östnyland. Konstsamfundet beviljar årligen understöd, stipendier och bidrag för kulturella ändamål och yrkesutbildningen för totalt ungefär 12 miljoner.

Om vårt syfte är att vi vill göra ett lite bättre Finland, finns det liksom inbyggt att vi inte investerar i något som motarbetar syftet

Föreningens förmögenhet uppgick till cirka 720 miljoner euro den 31 december 2023, och den består i huvudsak av aktie- och fastighetsplaceringar.
– Vi placerar i andelar av företag, alltså aktier. Och i fastigheter då de har att göra med vår egen verksamhet, säger Stefan Björkman.

Det är han, tillsammans med finansdirektören Ronny Viljanen, som har det operativa ansvaret för placeringarna, och till sin hjälp har de ett placeringsråd. Rådet möts fyra gånger i året och består av åtta personer med olika bakgrund. Det fattar inga beslut, men tittar på placeringarna ur olika perspektiv och sparrar vd:n och finansdirektören.
Konstsamfundets styrelse möts regelbundet och sätter upp ramarna, godkänner risktagningsnivån och följer upp vad som görs.

Konstsamfundet har formulerat principer för ansvarsfulla placeringar, och gör inte direkta placeringar i bolag som huvudsakligen sysslar med att tillverka eller sälja tobaksprodukter, alkohol, vapen eller krigsmateriel, hasardspel eller vuxenunderhållning.

– Om vårt syfte är att vi vill göra ett lite bättre Finland, finns det liksom inbyggt att vi inte investerar i något som motarbetar syftet, säger Stefan Björkman.

Ronny Viljanen poängterar att målet ändå är att investera för att uppnå avkastning.
-För oss som allmännyttig förening är det viktig att inte blanda ihop placeringsverksamhet med syfte. Man kan inte åka snålskjuts genom att säga att ”genom att investera i något visst så förverkligar vi vårt syfte”.

Han påpekar också att de pengar som Konstsamfundet en gång har fått, måste förvaltas omsorgsfullt om man vill att förmögenheten skall växa. Det kommer inte till pengar.

– Vi måste förvalta pengarna så att vi är en garant för vårt syfte, även då när det går på ett annat sätt än vad vi har trott, säger Stefan Björkman.

Som exempel ger han ett scenario där alla experter tror att världen går åt ett visst håll, med 80 procents säkerhet.
– Men så anfaller Putin eller så stänger Xi Jinping gränserna. Då kan vi inte komma och säga att vi inte hade räknat med det scenariot, pengarna ska finnas kvar i tillräcklig utsträckning också då. Många resonerar som så att det räcker att man fokuserar på att det går möjligast bra när man har rätt, vi måste säkra att det går tillräckligt bra också när det visar sig att vi har haft fel.

Inte alla ägg i samma korg

För femton år sedan hade Konstsamfundet två huvudsakliga tillgångar, andelar i Forumkvarteret och Stockmann.

– I dag ser det helt annorlunda ut, i dag är vi verkligen diversifierade, det vill säga vi har inte alla ägg i samma korg. Man blir inte jätterik på diversifiering, men man blir inte heller jättefattig, säger Ronny Viljanen.

Konstsamfundet sålde sin andel i Forumkvarteret 2016, och ett av målen var en diversifiering av portföljen. Pengarna från Forumaffären placerades. Nu har Konstsamfundet noterade innehav i Finland, Sverige och globalt, men inte bara det, utan också innehav i venturekapital.

– Vi har kallat det för en överdiversifiering, och då finns det de som invänder och säger att det då aldrig kan gå jättemycket bättre än genomsnittet. Men det är lite det som är poängen.
När det gäller venturekapitaldelen handlar det om mindre summor, men det är ganska stora andelar i enskilda företag, säger Stefan Björkman.

Han påpekar att det inte finns någon som säkert kan säga vilka bolag som kommer att lyckas.
– De här andelarna kan bli otroligt värdefulla om tjugo eller trettio år. När man tittar på vilka bolag som nu är värdefulla på börsen jämfört med vilka bolag som var det för trettio år sedan, så är det en enorm rotation.

En del bolag har fallit bort, och nya har kommit till.

Vi måste säkra att det går tillräckligt bra också när det visar sig att vi har haft fel

– Jag tycker att man måste placera på olika ställen på tidsaxeln för att hänga med. Jag skulle betona att det är en jätterisk att bara placera i mogna bolag, säger Stefan Björkman.

För att kunna avgöra när man ska köpa eller sälja krävs noggrann omvärldsbevakning.

– Jag går och lyssnar på presentationer om de här bolagen, och jag försöker gå lika ofta på presentationer av bolag där vi är ägare, som på sådana där vi där inte är det. Man känner ofta bättre till de bolag som man äger, och då kan det vara skäl att gå och lyssna på dem som man inte äger. Då kanske man lär sig något nytt, säger Ronny Viljanen.

Det handlar också om att följa med vad som händer i världen i stort.
– Bolagen lever inte i ett vakuum, det har man sett nu i och med det geopolitiska läget. Vi stresstestade vår portfölj hösten 2021, före Ukrainakriget, säger Stefan Björkman.

– Då bedömde vi att spänningarna stigit till en sådan nivå att vi ansåg att det var bäst att undvika direkt exponering mot Ryssland och Kina, säger Ronny Viljanen.

Ett annat lyckat val inträffade i samband med coronapandemin.

– Före pandemin höll vi i kassan så att vi hade lite mer pengar än vanligt. Då när kraschen kom hade vi redan gjort upp en plan – att vi investerar i internationella bolag varje kvartal. Man kan säga att det var då vi startade vår internationella portfölj, säger Stefan Björkman.

Eftersom Konstsamfundet inte placerar i ett kort perspektiv, är omvärldsbevakningen central.
– Då blir det viktigare att följa med hur samhället utvecklas i stort, och då väljer vi kanske bort risker, snarare än att alltid försöka träffa rätt, säger Stefan Björkman.

Ronny Viljanen håller med, och påpekar att Björkman kan ge goda historiska perspektiv, medan han själv är intresserad av säkerhetspolitik.
– Vi brukar fundera och bolla kring olika frågor och då försöka se vart vi är på väg.

Det här är något man gör också i placeringsrådet, där man funderar på vad olika skeenden betyder exempelvis för leveranskedjor eller valutor. Stefan Björkman har ett externt uppdrag som styrelseordförande för sjöförsäkringsbolaget Alandia.
– Där följer man med ungefär 25 procent av världens sjöfart. Och då får man liksom en helt annan synvinkel eftersom 80 procent av världshandeln är på de här skeppen, säger han.

Ingen kan fatta ett investeringsbeslut ensam

Att följa med omvärlden och nyheter är något som faller sig naturligt i det här jobbet.
– Jag följer inte med aktiekurserna dagligen, och vi diskuterar inte placeringarna dagligen. Vi har placeringsråd fyra gånger per år, och så har vi styrelsemötena – det här ger en ganska bra rytm. Utöver det sätter vi oss ner och har möten på tu man hand när det behövs. Det här är inte som i någon Wall Street-film där de sitter och tittar på olika skärmar hela tiden, säger Stefan Björkman.

Han poängterar att Konstsamfundet inte spekulerar, utan förvaltar.
– I placeringsrådet blir det filosofiska teman, som till exempel att vi “vill undvika Kina men vi vill in i USA”. Det är en slutsats, men då kan man ännu inte ringa någonstans och säga att “gör det här”. Då måste Ronny se vilka åtgärder som man kan vidta.
Det handlar om att utvärdera kostnader, beakta den egna kompetensen och fundera vilka krav som ska uppfyllas, och på transparens.

– Det kräver en egen beredning, man kan inte bara ett tu tre ringa ett telefonsamtal, säger Stefan Björkman.

– För oss är det viktigt att ha fler ögonpar som funderar på investeringarna, vi vill inte vara ensamma och fundera på någon större investering. Det är också en form av riskhantering så att man inte kan förivra sig med någonting, eller förälska sig i något, säger Stefan Björkman.

Det händer att Viljanen och Björkman är av olika åsikt om en placering.
– Jag har nog full respekt för om Ronny argumenterar emot och säger att min idé är dålig, då får jag leva med det. Men jag kan alltid prova på nytt. Grejen är inte bara att ha rätt, det ska fungera också i andra lägen, vi ska titta på en investering ur tillräckligt många synvinklar.

– Och med tillräckligt stor sannolikhet ska vi välja bort de riktigt dumma investeringarna, säger Ronny Viljanen.

– Jag kan säga helt ärligt att om jag har en idé som jag tycker att är bra, men någon i placeringsrådet, styrelsen eller Ronny kommer med en annan syn – då är jag glad att någon kommer med den förrän jag har gjort bort mig. Det är därför man vill ha folk omkring sig som faktiskt säger sin åsikt, säger Stefan Björkman.

Vi vill inte vara ensamma och fundera på någon större investering. Det är också en form av riskhantering

Eftersom portföljen är så diversifierad har Konstsamfundet satsat på ett antal olika framtida scenarier, och alla har inte varit så lyckade.
– Det finns en hel del aktier som har gått under genomsnittet, men i en annan värld skulle det ha varit annorlunda, säger Stefan Björkman.

– Vi blir inte upprörda över det. Det kan till och med vara så att den som är årets katastrof kan vara förra årets stora vinnare. Och årets vinnare kan vara nästa års förlorare, säger Ronny Viljanen.

För att vara på den säkra sidan finns ett stresstest för 24 månader framöver.

– Där har vi tagit i beaktande hur portföljen kan bete sig om marknaden blir lite besvärlig, säger Ronny Viljanen.

– Det betyder inte att pengarna sedan tar slut efter 24 månader, det betyder bara att då måste man antingen sälja, belåna eller göra någonting annat. Men utan att ge avkall på varken placeringsplan eller åtaganden. Vi ska inte hamna i något tvångsläge. Vi kan hela tiden själva besluta hur vi ska göra, det gäller både syftesdelen och penningdelen. Vi ska inte behöva ge avkall på någon del. Det här stresstestet binder på sätt och vis ihop syftet, säger Stefan Björkman.

Läs också

11.03.2024

Alma Pöysti är stjärnläraren på Söderlångviks master class

07.02.2024

Den finlandssvenska yrkesutbildningen provade på innovativa metoder via HundrED

01.02.2024

Dags att skriva ansökningar!