Senaste nytt
SOS Aktuellt – kvalitetstidning som för handikappades talan
SOS Aktuellt är en fräsch journalistisk produkt i tabloidform med spridning över hela Svenskfinland. Tidningen fyller en viktig funktion. Den riktar sig till alla som är intresserade av handikapp och omsorgsfrågor, till de finlandssvenska handikapporganisationerna och dess medlemmar, till anhöriga, socialarbetare, till övriga media och naturligtvis till allmänheten.Ambitiös målsättning
I linjebeskrivningen för SOS Aktuellt ställs ribban högt: Tidningen SOS Aktuellt är en kvalitativ journalistisk tidning som i sin verksamhet följer alla etablerade journalistiska principer i Finland. Tidningens mål är att föra finlandssvenska handikappades och därmed jämförbara personers inom omsorgen talan i olika frågor som berör dem. Detta förverkligas bland annat genom ett aktivt debattforum som välkomnar debattinlägg och som också själv startar och för samhälleliga debatter.
Kända namn i tidningen
När SOS Aktuellt får presentera sig själv låter det så här med Daniela Anderssons penna:
– Vi har intervjuat president Tarja Halonen och en hel drös med ministrar och andra högdjur. Vi har gjort reportage från bland annat Miami, Fiji, Venedig, Spanien, Danmark, Grekland, Sverige och framförallt hemlandet. Vi har följt med den socialpolitiska sektorn i Norden.
Konstsamfundet delar ut en miljon i stipendier och understöd
Konstsamfundets styrelse har fattat beslut om vårens stipendieutdelning på 1 000 800 € till 217 institutioner och 46 enskilda. Totalt nästan 700 ansökningar skickades in under februari, vilken innebär att beviljningsprocenten är 38,6 %. Dessutom beslöt styrelsen att understöd Forskarkollegiet Kustlandsteamed vid Aronia i Raseborg med 125 000 €/år under åren 2013-15. Det totala beloppet av stipendier och understöd under år 2012 beräknas uppgå till drygt 12,3 milj. €. Utdelningen är på samma nivå som i fjol.
Konstsamfundet stöder bildkonsten, den dramatiska konsten och tonkonsten i Finland, men också den finlandssvenska kulturen och det svenska språkets ställning i Finland.
Vid frågor kontakta Helena Blomqvist, tfn 09-642 315 eller Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
Ett stycke inuithistoria i Jakobstads skärgård
Det arktiska museet Nanoq utanför Jakobstad har byggts upp av polarfararen Pentti Kronqvist tillsammans med en stor skara entusiaster. Museet invigdes 1991 och är det första arktiska museet i Finland.
Grönlandsexpedition väckte intresset
Pentti Kronqvist deltog i en polarexpedition med Christer Boucht och Erik Pihkala efter att ha gått i pension från sitt brandmästarjobb i Jakobstad 1971. Upplevelsen gav honom blodad tand och flera resor skulle följa. 1976 antog han utmaningen att skida från norra Grönland till Kanada. Resan började vid den amerikanska flygbasen i Thule. Därifrån gick färden till Grisefjord på Ellesmere Island i Canada. Deltagarna åkte hundspann och på skidor. I början hade de sällskap av två inuiter, och detta var första gången Pentti kom i kontakt med folket på Thule.
Resorna inspirerade till att grunda museet. Förebild för Nanoqs huvudbyggnad är ett torvhus på Nordgrönland, som anses vara världens nordligaste boplats. På samma sätt som de gamla torvhusen på Nordgrönland sammansmälter med omgivningen och följer årstiderna är Nanoq smidigt anpassat till den omgivande naturen. Till skillnad från torvhusen är museet modernt inrett och utrustat.
KNUF garanterar fritid i Kyrkslätt
Kyrkslättnejdens ungdomsförbund r.f. (KNUF) är en paraplyorganisation för nio aktiva ungdomsföreningar i Kyrkslätt. Ungdomsföreningarna och KNUF har ett vitt utbud av fritidssysselsättning, allt från eftisverksamhet till revyteater.
Konstsamfundet stöder KNUF:s verksamhet med 10 000 euro.
VårKultur i Åboland har foto som tema
Med våren kommer VårKultur – ett samarbete mellan Sydkustens landskapsförbund och kultursektorerna i Åbo, Pargas och Kimitoön. I år är Produforum Åboland en viktig samarbetspart och temat är fotografering och fotokonst. Programmet är mångsidigt och består bland annat av åboländska fotodagar, kurser, utställningar och fotovandringar.
Allt om foto på programmet
VårKultur 2012 inleds med åboländska fotodagar 30 mars – 1 april. Det blir ett veckoslut späckat med spännande och vackra bilder samt intressanta föredrag. Dagarna inleds på Wäinö Aaltonens museum i Åbo på fredag, fortsätter på lördag i Villa Lande i Kimito och avslutas på söndag i stadshuset i Pargas.
Nya Amosscenen har plats för 150 personer
När Svenska Teatern nu öppnar sina dörrar efter en grundlig renovering har petitionssalen mot Esplanadparken gjorts om till en ny scen som fått namn efter teaterns stora mecenat Amos Anderson.
Den tidigare Mini-scenen var ett utrymme som egentligen inte alls var ämnat för teater från början. Det var främst den låga takhöjden som gjorde utrymmet mindre lämpat för teaterbruk. Därför var en av de viktigaste punkterna för renoveringen av Svenska Teatern att få en ny och välfungerande liten scen. Det utvalda utrymmet blev AMOS, ett stort rum som vetter mot Esplanadparken. AMOS har fram till renoveringen varit en petitionssal och en hel del barnteater har också spelats där.
– Ovanför AMOS fanns dekorateljén placerad högst upp i huset, medan verkstäderna var i källaren. Logistiskt sett var det här en arbetsam lösning då scenografin måste byggas i delar, föras upp och målas för att sedan tas ner igen. Nu är hela verkstaden och dekoravdelningen på samma plan under scenen och den tidigare dekorateljén har förvandlats till en repetitionssal, förklarar teaterchef Johan Storgård för Karin Lindroos på teaterns hemsida om förutsättningarna för den nya scenen.
Kristina från Duvemåla intar Svenska Teatern
Då Svenska Teatern i Helsingfors återinvigs med premiären av Kristina från Duvemåla den 29 februari 2012 blir teatern den första att sätta upp Kristina från Duvemåla utanför Sverige. Musikalen hade urpremiär i Malmö 1995. Den är baserad på Vilhelm Mobergs utvandrarepos. Musikalen har spelats för över en miljon svenskar i Malmö, Göteborg och Stockholm, under perioden 1995–1999. Verket har nyligen uppförts konsertant i Sverige och även i en engelsk konsertversion på Carnegie Hall i New York och på Royal Albert Hall i London.
Om varför Kristina från Duvemåla blev till som musikal berättar upphovsmannen följande.
Benny Andersson:
– Jag ville jobba med en historia som jag kände verkligen stod mig nära. Det fick mycket gärna vara något som knöt an till mitt folkmusikintresse. Alltså. Där stod jag i köket. Vilken bok hade jag själv tyckt allra mest om under årens lopp? Svaret var givet. Vilhelm Mobergs Utvandrarna.
Björn Ulvaeus:
– Jag kan fortfarande inte läsa kapitlet om den ensamme, gamle Karl Oskar och den nötta kartan över Ljuder socken i Småland utan att få en klump i bröstet. Det är mitt öde att ständigt återvända till Utvandrarna och jag beklagar det inte. Jag kan bara avundas den lycklige läsare, som ännu inte läst romanerna och för första gången ska få komma in i Kristinas och Karl Oskars värld. Om vår musikal kan leda henne eller honom dit, så har vi gjort en liten insats för den svenska litteraturen.
Idrottens Föreningsallians (IFA) stöder finlandssvenska idrottsföreningar
Idrottens föreningsallians (IFA) finns till för de svenskspråkiga och tvåspråkiga idrottsföreningarna. Med det nya förbundet vill Finlandssvensk idrott (FSI) erbjuda alla föreningar samma tjänster och produkter, oberoende vilken centralorganisation och förbund som föreningen hör till. Som medlem i IFA får din förening även t.ex. tillgång till idrottsfamiljens webbpaket som ger din förening möjlighet till webbsidor, e-postadresser och bokföringssystem. Dessutom bildar IFA ett nätverk av svenskspråkiga idrottsföreningar som kan dela erfarenhet, kunskap och utbildning med varandra.
Konstsamfundet stöder FSI med 50 000 euro för utbildning, information och service till föreningarna.
Konstam årets årsberättelse
Konstsamfundets årsmagasin Konstsam har i Design & Print Awards 2011 valts till bästa årsberättelse. Motiveringarna var fräscht annorlunda, lätt tillgängligt innehåll, bra format och starka, varma bilder.
Konstsam har planerats och gjorts av Jaagon/Olav S Melin, Ben Fernström, Jenni Signell, Saara Fernström och Jani Laukkanen, foto. Tryckeri Oy Nordprint Ab.
Helsingin Sanomat Foundation blev två och FIM trea bland 59 årsberättelser.
Design & Print Awards arrangeras av Antalis Oy.
Mikael Jensen ny förvaltare på Söderlångvik
Konstsamfundet har utnämnt agronom Mikael Jensen till ny förvaltare på Söderlångvik gård.
Mikael Jensen har en lång erfarenhet av motsvarande uppgifter och är hemma från Ingeris gård i Salo.
Mikael Jensen efterträder förvaltare Ralf Ginman som efter 22 års förtjänstfullt arbete avgår med pension den 31 maj.
Söderlångvik gård, som ägs av Föreningen Konstsamfundet rf består av ca 7 000 hektar skogs- och jordbruksfastigheter i Kimitoön och Pargas. Odlingsjorden är på Söderlångvik ca 52, på Tolfsnäs ca 70, på Nordanå ca 23 och i Hertsböle 20 hektar. Söderlångvik gård är en av Finlands största äppelproducenter med ca 23 ha och 13 000 äppelträd. Till verksamheten hör också stuguthyrning. Gårdens karaktärsbyggnad är idag ett museum. Gården och museet har ca 10 000 besökare per år.
Tilläggsuppgifter ger Kaj-Gustaf Bergh, tfn 040 524 7730.
Jenny Sandelin – vår nästa operastjärna
Den ena av de två sångfåglar som Konstsamfundet gav pris åt vid utdelningen i december var sopranen Jenny Sandelin. (En presentation av den andra, Desirée Saarela-Portin har ingått tidigare). Jenny är ung sångare som kommer att låta höra av sig. Mycket talar för att hon är en av våra framtida operastjärnor.
Österbottnisk sångfågel
Jenny Sandelin är hemma från Vörå, där hon blivit student. Sin musikutbildning i klassisk sång har hon från Musikinstitutet i Jakobstad. I dag är hon bosatt i Korsholm och knuten till operaföreställningar i Vasa.
I Ilkka Kuusistos Opera Isänmaan tyttäret (Fosterlandets döttrar) hade Jenny rollen som sanitärlottan Taimi. Operan är en hedersbetygelse till arbetet som de österbottniska lottorna har gjort. Händelserna under vinter- och fortsättningskriget granskas i operan med kvinnoögon. Operan utspelar sig under två tidsrymder, vilka speglar lottornas öde och dagens händelser.
Flytande guld – en bok om finländsk punsch
Flytande guld är en bok om punschens historia i Finland. Den handlar om själva drycken, men också om de personer och traditioner som sedan flera hundra år tillbaka är förknippade med den. Det är en historia om sjöfart, krig, handel, uppfinningsrikedom, fåfänga och studentikosa traditioner. Redaktör Leo Gammals som skrivit punschboken har fått stipendium av Konstsamfundet.
Populärhistorisk bok
Flytande guld är en populärhistorisk översikt över punschens roll och status i Finland. Dryckens storhetstid inleds i slutet av 1700-talet, för att kulminera mot 1800-talets slut trots ivriga påtryckningar från nykterhetsrörelsen. Dessvärre leder denna historia till en förödande förbudstid med följden att punschens popularitet sakta minskar under 1900-talet för att till slut utmynna i att tillverkningen av inhemsk punsch upphör.
Delaktighet ett nyckelord på Arcada: Livskvalitet vid aktivitets- och funktionshinder
Yrkeshögskolan Arcada beviljades våren 2011 understöd av Konstsamfundet för projektet Livskvalitet vid aktivitets- och funktionshinder (kortare: Livskvalitet-projektet). Målet med projektet är att få in mera livskvalitet i vardagen för personer med olika typer av aktivitets- och funktionshinder. Projektet, för vilket Arcada är huvudkoordinator, inleddes hos oss i Finland våren 2011, och tack vare flitigt nätverksskapande har nu också partnerhögskolorna Høgskolen i Østfold i Norge och University College Syddanmark i Esbjerg, Danmark, kommit med.
Samarbete med tredje sektorn
De tre högskolorna, som på var sitt håll samarbetar med tredje sektorn, kommer under projektets gång att få lära sig av varandras erfarenheter. För Arcadas del av projektet ligger fokus på finlandssvenska klienter i olika åldrar.
– Det är verkligen ett givande och spännande projekt, tycker projektkoordinator Rut Nordlund-Spiby på Arcada. Vi vill betona den tredje sektorns betydelse för våra klienter inom detta område. Det är viktigt att se till finlandssvenska intressen vad gäller personer med olika funktionshinder, eftersom man kan säga att de är "en minoritet i minoriteten".